Idag är det exakt 1 år sen jag sa upp mig på Ineed, det bolag jag själv hade grundat. Jag kommer så väl ihåg den dagen, det var en av de värsta dagarna i hela mitt liv. Jag blev ombedd av styrelseordföranden att lämna mina nycklar och fick gå hem. Jag kommer aldrig att glömma den promenaden, jag var ledsen, arg, uppgiven och bitter! Det var slutet på en lång period av förhandlingar där jag själv in i det sista trodde jag skulle köpa bolaget. Jag vill minnas att jag gick hem och satte mig i soffan och undrade vad som egentligen hade hänt, hur kunde det bli så här..

Idag är det årsdagen, det har gått 365 dagar sen dess. Tid är verkligen något som bara kan passera revy, man är så uppe i sitt att man inte märker vad som händer. Att reflektera är ofta något jag själv är dålig på, tror dessvärre inte jag är ensam om det. Men idag har jag bestämt för att faktiskt känna efter, känna efter hur förbannat mycket bättre mitt liv är idag! Att fatta jobbiga beslut kan vara svårt, framförallt när det är så livsavgörande saker. Nu har jag aldrig gift mig, så jag kan inte föreställa mig hur det är att skiljas med någon man älskat, men jag kan tänka mig att det är närbesläktat med det jag genomgick.

Idag skiner solen och jag ser att den skiner. Jag märkte också att fåglarna kvittrade när jag gick till jobbet imorse. Såna saker la jag inte märke till för ett år sen. Då var tankarna någon annanstans. Då handlade det om överlevnad, idag handlar om att njuta, skratta, le och leva. Förra året spelade jag en golftävling i samband med uppbrottet, jag hamnade i den bakre delen av startfältet, igår spelade jag samma tävling, jag tror jag landade på prispallen, om inte så blev jag iallafall topp-5 med mina 72 slag. Det säger också en del om hur psyket hänger ihop med prestationen, man måste må bra för att kunna prestera.

Att säga upp mig från Ineed var då det värsta och kanske det största beslut jag fattat! Idag kan jag se tillbaka på det beslutet som det bästa jag nånsin fattat. Idag känner jag mig verkligen levande i det jag gör, att driva Next u är så sanslöst härligt! Det känns knappt som något jobb, det är en passion som jag råkar ha som jobb, å dessutom börjar det bli framgångsrikt också. Det hänger säkert ihop, gör man saker av ren inspiration och glädje, brukar det smitta av sig. Man behöver inte spela nåt spel, energin kommer inifrån, det lyser igenom. Att komma hit har varit en enorm risk, jag toppbelånade min lägenhet och har gått i personlig borgen för varenda krona. Att dra igång helt solo är definitivt något annat, man äger allt ansvar själv och varje beslut hänger på en själv. Det finns ingen annan att bolla med, vilket många gånger är lite jobbigt. Men efter resan jag har gått igenom så känns det helt rätt. Man ska egentligen inte prata i termer om revansch, men just den här dagen känner jag faktiskt att jag har fått min revansch!

Den här dagen ska jag njuta av, ikväll är det kalas och imorgon ska jag på bröllop. Jag ska se till att bära med mig den här känslan ett tag, det blir så lätt att man bara glömmer den och springer vidare. Ibland kan de jobbigaste besluten visa sig vara de bästa, man vet det inte där och då, men med facit i hand kan det många gånger vara så. Njut av dagen och ta hand om varann!