När personligheten avgör

Framgång kommer inte gratis!

On 2 oktober, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
5

I veckan som gick fick jag ett väldigt roligt uppdrag! Jag ska för Solresors räkning bege mig till Fuerteventura och spela golf och blogga om det under en vecka. Jag kommer att ta med mig en kompis ner och tillsammans ska vi göra en utvärdering om banor etc. Det är roligt att se alla kommentarer från människor som gratulerar men också de som anser att jag har flyt som får såna här uppdrag.

Om man som jag stått och slagit golfbollar från tidig morgon till sen kväll under 20 år, för att sen starta företag och i snart 4 år förtvivlat kämpa 12 timmar om dygnet känns det rätt välförtjänt att få lite payback. Resan att försöka nå sina mål kommer sällan gratis. Det är ofta blod, svett och tårar! Jag vet inte hur många gånger min bil har varit sist kvar på golfklubbens parkering. Där har jag ensam stått och slagit bollar, allt i förhoppning att lyckas nå de mål jag satte upp. När jag sen drog igång iNEED satte jag upp höga mål. Än så länge är vi inte där, men vi kämpar varje dag för att lyckas nå dit.

 

Mina arbetskollegor kan nog många gånger tycka att jag är rätt jobbig. Framförallt mina kollegor på säljavdelningen, där jag konstant ligger på och undrar hur det går. Jag försöker dock att tänka på hur jag gör det, även om jag inte alltid lyckas. Aktiv coaching är svårt, men om man vill nå målen krävs det energi och vilja av stål. Vissa dagar känns oerhört kämpiga, men det handlar väldigt mycket om att knyta näven i fickan och aldrig ge sig. Det finns ett ordspråk jag gillar, ”allt som inte dödar – härdar”. Det ligger mycket sanning i det. Motgångar gör oss många gånger bättre, starkare och klokare. Det gäller bara förstå orsaken och sedan agera utifrån den. Enbart hårt arbete leder inte till framgång, man måste också agera smart. Att lära sig sin marknad, sin produkt och ha känsla för trender är oerhört viktigt. Det gäller att vara modig och våga agera efter något man tror på. Som svensk är man fostrad att vara ”mainstream” d v s följa strömmen och göra som alla andra. Min resa har so far varit allt annat än mainstream. Inom mig finns alltid en ”röst” som frågar om det går att göra på något annat sätt, är detta den enda vägen eller kan man göra på något annat sätt? Jag har alltid varit orädd och nyfiken vilket gör att jag konstant söker information och ställer frågor. Det jag inte vet måste jag konstant ta reda på. Det här är egenskaper som rätt använt kan vara till godo, i golfsammanhang har de dock alltid varit en belastning.

 

För en tid sen genomförde jag en beteendeanalys som levererades i färger. Det var spännande, att få lite svar på varför man är som man är och samtidigt förstå människor runt omkring en. Beteendeanalysen syftade till att man ska lära sig förstå sin omgivning och kommunicera utifrån det. Om man förstår lite mer om sina medmänniskor är det väsentligt lättare att förstå sammanhang. Om man som jag är väldigt impulsiv, energisk och inte så strukturerad, kan det lätt bli en krock när jag möter någon som är mer eftertänksam. Jag måste lära mig att kommunicera på den personens villkor för att budskapet ska landa rätt. Eftersom jag i hela mitt liv varit intresserad av psykologi kan jag inte låta bli att bli fascinerad när jag upptäcker nya saker. Att förstå sin omgivning är allt annat än lätt, men om man är intresserad av andra människor kan man alltid lära sig lite mer.

Om några veckor bär det av till Fuerteventura, därför kommer jag att inom snar framtid sparka igång ytterligare en blogg. Den kommer att vara lite annorlunda uppbyggd än denna.

Tagged with: • • •
 

Riktigt bra tips för att lyckas med sin försäljning!

On 6 september, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
12

Försäljning är ett flitigt omdebatterat ämne. Ofta anses säljare förenat med negativa känslor och alla har vi en åsikt om dem. Vi har alla råkat ut för ”den där säljaren”, den som inte lyssnar, som bara kör på och som inte förstår värdet i att lyssna. Personen i fråga verkar inte familjär med ordet Nej och har ingen aning om när det är dags att sluta sälja. De säljare som agerar på det viset brukar sällan bli riktigt framgångsrika och framförallt är det svårare att skapa långsiktiga kundrelationer på det viset.

Att bli duktig på försäljning är en konst och jag brukar likna framgångsrika säljare med duktiga idrottsmän. Det handlar om uthållighet, att ha en strategi och en riktig vinnarskalle. Man måste kontiuerligt jobba med sin utveckling, hitta nya vägar att bli bättre och framförallt ha förståelse för den du pratar med. Försäljning är inget sprinterlopp, det är ett marathonlopp med inslag av sprint.

Jag har under drygt 20 år jobbat med försäljning i olika former. Jag har sålt alltifrån mig själv (sponsorer till min golfkarriär) till det jag idag säljer, nämligen rekrytering och bemanning. Under årens lopp har jag lyckats nå stora framgångar, med både svenska och nordiska säljrekord i stora organisationer. Jag har även under drygt 10 år coachat andra säljare till att lyckas och det är en riktig utmaning. Att jobba med säljcoachning kräver uthållighet, kunskap, ärlighet och framförallt måste man vara närvarande som bollplank. Det är många gånger en tuffare utmaning att få andra att växa. För att bli en framgångsrik säljare finns det några nyckelfaktorer som man i min värld  bara måste ha:

  • Uthållighet: Försäljning bygger på att varje dag börja om från början. Gårdagens affär är bra men det måste ständigt finnas nya prospekts som ligger och väntar. Man ska alltid glädjas åt en affär, men sen är det bara att trampa vidare.
  • Kontinuitet: Mängden besök är det som kommer att skilja den riktigt framgångsrika från den som blir ok. Gör man många besök kommer man per automatik att lära sig se när det finns en affär. Likställ det med all annan träning, mängden avgör hur långt du vill nå.
  • Analys: Förstår man kundens ev behov? Har man ställt rätt frågor? En framgångsrik säljare frågar sig fram och tar reda på om det finns ett behov. Om det finns handlar det om att lyfta fram nyttan för kunden. Kan man inte uppfylla kundens behov är det bättre att vara ärlig och säga det. ALDRIG LJUGA!
  • Hantera motgångar: Som säljare kommer du att ha ett gäng motgångar för varje framgång. Ta det inte personligt, alla kommer inte att köpa av dig. Man måste tillåta sig själv att misslyckas för att kunna lyckas.
  • Inställning: Den avgör allt! Med rätt inställning kan man försätta berg. Det handlar om att ställa in hjärnan på framgång. Titta på framgångsrika idrottsmän och hur de visualiserar sina framgångar. Anja Pärson hade i fantasin vunnit VM störtloppet i ÅRE två år innan hon ställde sig på startlinjen. Man måste se sig själv lyckas, om och om igen.
  • Ärlighet: Man måste vara ärlig, både mot kunden och sig själv. Att ljuga för en kund kommer aldrig att skapa det förtroende som är livsvikigt för att över tid vara framgångsrik.
  • Passion: Man behöver ha en sann passion för det man säljer. Om man brinner för det man säljer kommer det att spegla sig till kunden. En säljare utan passion kommer inte i samma utsträckning nå fram med sitt budskap.
  • Pedagogik: Att kunna föklara nyttan och värdet för kunden är avgörande. När personen du träffar inte förstår, försök då sätta dig in i personens kläder och lyssna på de frågeställningar som kommer.
  • Lyssna: Man måste alltid aktivt lyssna på den person som sitter emot dig. Vad är det personen eftersöker och kan du möta det?
  • Motorn: Den absolut viktigaste pusselbiten! Utan motor spelar dina skills ingen roll. Så länge du jobbar med uppsökande försäljning måste du ständigt hålla igång ditt driv. Det handlar om att ständigt kicka igång dig själv för att hitta nya affärer.

En riktigt framångsrik säljare vet när man ska sluta sälja. Många gånger kan första kundbesöket vara första steget till en relation som förhoppningsvis sträcker sig länge. Förtroende är något som tar tid att bygga upp och återkoppling är jätteviktigt. Att alltid leverera det man lovar, kan man inte det, se till att kommunicera det. Det finns inget värre än säljare som lovar en massa och sedan levererar tomma ord. En bra säljare skapar alltid ett långsiktigt förtroende och ser till att lösa kundernas problem. Att köpa något som fyller ett behov är tillfredsställande.

Avslutningsvis vill jag citera en gammal chef jag hade på GE Capital. När jag köpte min första lägenhet och jag glad som en lärka berättade för honom fick jag kommentaren (tänk finsk brytning nu) – Bra Stefan, en belånad säljare är en bra säljare 🙂 Med andra ord, hitta vad som motiverar dig ordentligt.

Tagged with: • • • • •
 

Att vara chef i med – och motgång!

On 1 september, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
5

Att vara chef är mångas dröm. Att få möjligheten att leda andra människor, att kunna fatta beslut och kunna påverka vad som skall prioriteras m m. Jag fick mitt första chefsjobb 2002, då jag blev försäljningschef på GE Capital Bilfinans (idag GE Moneybank). Jag minns det såväl, när vår affärsområdeschef hade samlat hela organisationen och informerade om de förändringar som skulle träda i kraft. Det var med stolthet jag vandrade stegen ut till ljusgården där mina kollegor gratulerade mig till min nya tjänst. Föga anade jag vad jag hade framför mig. Det tog bara några dagar förrän jag inte var accepterad att hänga med på lunchen med de övriga säljarna. Jag var inte längre med i de samtal som fördes och jag märkte att man viskade bakom min rygg.

Det här var en prövosam period för mig. Som tur var hade GE redan tänkt på detta, därför skickade de mig och ytterligare 14 personer på en 2-årig ledarskaps utbildning. Den förändrade verkligen hela mitt liv och jag skulle nästan kunna dela upp mitt yrkesliv i, före och efter den utbildningen. Att vara chef är tufft, det är ingen dans på rosor. Du tvingas fatta beslut som är obekväma, du kan behöva säga upp människor som du tycker om, det kommer dagar där du måste ta allvarliga samtal med människor som du kvällen innan tog en öl med. Det handlar om att ha kunskap, att vara ett föredöme, att vara lugn när det blåser, att vara örat som behövs när det är tufft och att finnas till samt mycket mycket mer.

Starten på den här hösten blev för mig extra kämpig. I slutet av Juli började jag känna mig lite hängig, jag tänkte väl att det var en vanlig förkylning. Lite feber och halsont har ingen dött av. Efter ett tag började jag få problem med ögonen, min syn blev sämre och det blev som som en hinna för ögonen där jag började få problem att se. Jag vände mig till min husläkare som tog lite prover och skickade hem mig med diagnosen, virus. Jag bestämde mig för att köra på och gick till jobbet i vanlig ordning, men det kändes hela tiden som om nånting var fel. Vi hade precis nyanställt och jag var verkligen tvungen att vara på tårna för att coacha, utbilda och ge en bra start på nya jobbet. Varje kväll gick jag hem och kände mig som en dålig chef och somnade helt utslagen. Besvären höll på och blev lite värre så jag gick tillbaka till husläkaren igen och fick vackert vandra hem med samma besked, virus. Det jobbiga vara att hela tiden känna sig trött och hängig utan att få något besked. Jag var tvungen att boka av varenda inbokad aktivitet, det var födelsedagsfester, golftävlingar, vin med kompisar osv.

I söndagsnatt vaknade jag med sån fruktansvärd halsvärk att jag knappt kunde andas. På morgonen gick jag till Cityakuten och de konstaterade att jag hade kraftig infektion i halsen och ögonen samt början på lunginflammation. Jag fick stark penicillin och order om att ställa in allt och gå hem och sova. Jag tog henne på orden och bokade av rubbet. Idag har det gått 33 dagar sen det började och jag börjar äntligen känna mig bättre. Att vara chef under den här perioden har varit väldigt tufft. Du måste konstant försöka hålla upp fasaden, försöka ge energi till dina kollegor och ständigt vara den som har svaren. Det är oerhört tufft att gå upp på morgonen när hela kroppen skriker att den vill ligga kvar. När du sedan ska kliva in på kontoret måste du ta tag i kragen, sträcka upp dig och säga till dig själv – känn inte efter! Att vara chef i medgång är ingen match, men att vara det när din kropp inte vill vara med är tufft. Det har varit många kvällar där jag kommit hem och känt mig som en dålig chef och människa. Att inte kunna ge energi eller att kunna finnas till hands för mina kollegor har gjort ont, men nu känns det äntligen som det är på väg att vända.

 

För mig kommer den här perioden att ha givit mig ytterligare några lärdomar. Jag är inte odödlig trots att jag har gått omkring och trott det. Även som chef måste man tillåta sig själv att vara sjuk och sårbar. Livet är en resa och häromdagen så läste jag en minnesvärd bloggartikel från Malin Crona som hade läst en artikel av Annika Creutzer som en gång sammanfattade en intervju i DI Weekend med lite tänk från den österländska filosofin på ett sätt jag kunde ta till mig.
Hon sa, ungefär: “Här ser vi det som att livet ska vara lyckligt hela tiden och det som är jobbigt ska tas bort, eller bara gå över. Det blir många dagar som går bort. Där ser man det som att livet är lidande, men ibland får man pauser mellan smärtan. Då passar man på att njuta.”

“Livet är inte dagarna som går utan de man överlever.”

Jag var tvungen att läsa det några gånger för att verkligen förstå och inse hur de tänker. Jag finner det mycket tänkvärt och kommer att ta till mig de bitarna. Lära mig njuta av att vara frisk och inte ta det för givet på samma sätt. Hur många gånger har man inte hoppat över en löprunda för att man varit lite trött. Att vara frisk är en ynnest, det gäller att tänka på det, det är inte givet.

På måndag tänker jag gå tillbaka till jobbet igen, då hoppas jag verkligen att jag är frisk igen. Det vore så fantastiskt skönt att kunna dela med mig av energin igen, att kunna skratta, peppa, ta snacken, coacha och se gänget lyftas mot nya höjder. Det är få saker som är så kul som att se andra människor lyckas, det värmer mig i hela kroppen.

 

 

Tagged with: • •
 

Varför ska man börja med Twitter?

On 10 augusti, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
8

Igår hade jag förmånen att få sitta i Guldsoffan under Allsången på Skansen. Det var verkligen en kväll fylld av glädje, värme och gemenskap. Jag var där tillsammans med tre för mig totalta okända människor. Den enda gemensamma nämnaren oss emellan var vårt twittrande. Efter en stunds prat konstaterade vi att det var ljusår mellan våra olika följare (människor som följer dig på Twitter). Erik älskar teknik och jobbar med webutveckling, Katta driver två bloggar samt jobbar på miljödepartementet och Anna-Carin driver eget inom sociala medier och marknadsföring. Vår enda gemensamma nämnare var vårt twittrande. Under hela eftermiddagen och kvällen hängde vi ihop och snackade, skrattade och gjorde bort oss. Det tog nån knapp timme innan det kändes som att jag hade känt dessa människor hur länge som helst.

 

 

Själva klon med Twitter är just detta, det för oss människor närmare varann, vi samlas runt en gemensam sak och då spelar bakgrunden en underordnad roll. Helt plötsligt är vi alla bara dem vi är, det finns ingen historia, inga roller eller ryggsäckar, det enda som finns är en nyfikenhet på varann. Rätt häftigt att i vuxen ålder lära känna en mängd nya människor du egentligen aldrig skulle träffa om det inte vore för detta. I dessa sammanhang börjar vi alla om på noll igen, det är väldigt fascinerande. Det är också rätt spännande att träffa människor vars intresse och bakgrund skiljer så markant från ens egen. För mig som jobbar med människor som huvudsysselsättning är detta superspännande!

 

 

För att verkligen gå igång på Twitter måste man ha en nyfikenhet, man måste också släppa sina ordinarie fördomar och spärrar. Det handlar om att kasta sig ut och börja konversera med vilt främmande människor. Efter ett tag märker du att många av dessa är fullständigt briljanta, alla på sitt sätt. Alla har sin agenda till varför man håller på, men i grund och botten är vi människor flockdjur. Som svensk har man alltid fått lära sig att hålla tillbaka och inte ta så mycket plats. Man har också lärt sig att hålla tyst och inte kontakta okända människor. T-banan, hissen eller bussen är utmärkta exempel där vi alla tittar ner, allt för att undvika ögonkontakt. På Twitter kan vi alla sitta hemma på kammaren och kommunicera utan att behöva avslöja oss. Sedan kommer den dan då vi ”måste” träffas på riktigt, men då har vi redan lärt känna varann i viss mån. Vi har följt dessa personer, sett vad de skriver, vilka ämnen de finner intressanta, vad det tycker om olika saker m m.  Skärskådar man Twitter lite djupare, skulle man lätt kunna tro att det ligger en svensk bakom fenomenet. Vi är som klippt och skurna för att ta oss till och älska det här mediet!

Som allt annat har Twitter sina baksidor. Det tar en del tid i anspråk, det kan bli beroendeframkallande och mellan varven blir det lite trist, men ställer man det i paritet till vad man vinner så är slaget ganska givet. För den som vill lära sig nya saker, lära känna nya människor eller bara hänga med så är Twitter det optimala verktyget. Det är 140 tecken, man behöver inte vara världsmästare på att skriva, det räcker med att man kan skriva ett sms på telefonen för att kunna närvara. Mitt tips till dig som är nyfiken är – Kör bara kör!

De personer som jag hade förmånen att lära känna igår och som jag å det varmaste rekommenderar att följa är:

@carnebro

@kattakvack

@lillerik

Vi hörs!

 

 

Tagged with: • • •
 

Kan vi inte bara få bevara vår svenska sommarbubbla?

On 8 augusti, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
0

Varje sommar är det samma visa. I början av sommaren känns det som tiden är en outtömlig källa, ett antal veckor senare inser man till sin förfäran att ”det var den sommaren det”. Visst känner man sig lite snuvad, det var ju så mycket som skulle hinnas med. För de allra flesta tror jag inte det handlar om vardagens vara eller inte, det handlar mer om ljuset, värmen och det sociala samspelet oss människor emellan. Så fort värmen kommer blir vi svenskar lite mer öppna, vi har lättare att prata med varann och det mesta sker lite mer otvunget. Att bara strosa omkring i shorts och sandaler gör att vi automatiskt river ner fördomar om klädsel, stil och samhällsklass. På sommaren är vi jämlika på ett annat sätt.

Nu är det fortfarande en hel del härliga dagar kvar och jag en av dem som älskar sensommaren och hösten. Alla årstider har sin charm, även om man skulle vilja formatera om längden på dem. Det som slog mig med all sin tydlighet den här sommaren är hur fort de ekonomiska hjulen snurrar. Lagom till midsommar var det skriverier om Grekland och dess ekonomi, men det var ingenting som pekade på att detta skulle få en impact på den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Lagom till sillen är uppäten hör man de svenska ekonomerna mana till försiktighet, börserna världen över rasar och man talar om kraftig uppbromsning av den svenska ekonomin. Givetvis kommer detta att få en effekt på den svenska arbetsmarknaden, då företagen kommer att gå lite mer försiktigt fram.

Historiskt har hösten varit den årstid som stått för börsturbulens och därmed instabilitet i ekonomin. Nu har världen knaprat sig in på det allra heligaste vi svenskar har – sommaren! Lyckligtivs exporterar Sverige en hel del till Asien, Latinamerika och Baltikum, dessa regioner befinner sig fortfarande i kraftig tillväxt, vilket förhoppningsvis borgar för fortsatt ökad efterfrågan. Själv hade jag sett fram emot en lugn start den första arbetsveckan, känslan av att bara komma in på kontoret, krama på alla kollegor och se hur brunbrända och fräscha de ser ut. Nu ska jag inte måla f*n på väggen, men någonting säger mig att det kommer att sparka igång ganska ordentligt i år.

Det här är det första blogginlägget efter semestern, så med detta öppnar jag min egen höstsäsong – Nu kör vi!!

Tagged with: •
 
« Previous Entries Next Entries »

Stefan Lidén

Grundare Higher & Next u

Hoppa till innehåll ↓