Att vara chef i med – och motgång!

On 1 september, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
5

Att vara chef är mångas dröm. Att få möjligheten att leda andra människor, att kunna fatta beslut och kunna påverka vad som skall prioriteras m m. Jag fick mitt första chefsjobb 2002, då jag blev försäljningschef på GE Capital Bilfinans (idag GE Moneybank). Jag minns det såväl, när vår affärsområdeschef hade samlat hela organisationen och informerade om de förändringar som skulle träda i kraft. Det var med stolthet jag vandrade stegen ut till ljusgården där mina kollegor gratulerade mig till min nya tjänst. Föga anade jag vad jag hade framför mig. Det tog bara några dagar förrän jag inte var accepterad att hänga med på lunchen med de övriga säljarna. Jag var inte längre med i de samtal som fördes och jag märkte att man viskade bakom min rygg.

Det här var en prövosam period för mig. Som tur var hade GE redan tänkt på detta, därför skickade de mig och ytterligare 14 personer på en 2-årig ledarskaps utbildning. Den förändrade verkligen hela mitt liv och jag skulle nästan kunna dela upp mitt yrkesliv i, före och efter den utbildningen. Att vara chef är tufft, det är ingen dans på rosor. Du tvingas fatta beslut som är obekväma, du kan behöva säga upp människor som du tycker om, det kommer dagar där du måste ta allvarliga samtal med människor som du kvällen innan tog en öl med. Det handlar om att ha kunskap, att vara ett föredöme, att vara lugn när det blåser, att vara örat som behövs när det är tufft och att finnas till samt mycket mycket mer.

Starten på den här hösten blev för mig extra kämpig. I slutet av Juli började jag känna mig lite hängig, jag tänkte väl att det var en vanlig förkylning. Lite feber och halsont har ingen dött av. Efter ett tag började jag få problem med ögonen, min syn blev sämre och det blev som som en hinna för ögonen där jag började få problem att se. Jag vände mig till min husläkare som tog lite prover och skickade hem mig med diagnosen, virus. Jag bestämde mig för att köra på och gick till jobbet i vanlig ordning, men det kändes hela tiden som om nånting var fel. Vi hade precis nyanställt och jag var verkligen tvungen att vara på tårna för att coacha, utbilda och ge en bra start på nya jobbet. Varje kväll gick jag hem och kände mig som en dålig chef och somnade helt utslagen. Besvären höll på och blev lite värre så jag gick tillbaka till husläkaren igen och fick vackert vandra hem med samma besked, virus. Det jobbiga vara att hela tiden känna sig trött och hängig utan att få något besked. Jag var tvungen att boka av varenda inbokad aktivitet, det var födelsedagsfester, golftävlingar, vin med kompisar osv.

I söndagsnatt vaknade jag med sån fruktansvärd halsvärk att jag knappt kunde andas. På morgonen gick jag till Cityakuten och de konstaterade att jag hade kraftig infektion i halsen och ögonen samt början på lunginflammation. Jag fick stark penicillin och order om att ställa in allt och gå hem och sova. Jag tog henne på orden och bokade av rubbet. Idag har det gått 33 dagar sen det började och jag börjar äntligen känna mig bättre. Att vara chef under den här perioden har varit väldigt tufft. Du måste konstant försöka hålla upp fasaden, försöka ge energi till dina kollegor och ständigt vara den som har svaren. Det är oerhört tufft att gå upp på morgonen när hela kroppen skriker att den vill ligga kvar. När du sedan ska kliva in på kontoret måste du ta tag i kragen, sträcka upp dig och säga till dig själv – känn inte efter! Att vara chef i medgång är ingen match, men att vara det när din kropp inte vill vara med är tufft. Det har varit många kvällar där jag kommit hem och känt mig som en dålig chef och människa. Att inte kunna ge energi eller att kunna finnas till hands för mina kollegor har gjort ont, men nu känns det äntligen som det är på väg att vända.

 

För mig kommer den här perioden att ha givit mig ytterligare några lärdomar. Jag är inte odödlig trots att jag har gått omkring och trott det. Även som chef måste man tillåta sig själv att vara sjuk och sårbar. Livet är en resa och häromdagen så läste jag en minnesvärd bloggartikel från Malin Crona som hade läst en artikel av Annika Creutzer som en gång sammanfattade en intervju i DI Weekend med lite tänk från den österländska filosofin på ett sätt jag kunde ta till mig.
Hon sa, ungefär: “Här ser vi det som att livet ska vara lyckligt hela tiden och det som är jobbigt ska tas bort, eller bara gå över. Det blir många dagar som går bort. Där ser man det som att livet är lidande, men ibland får man pauser mellan smärtan. Då passar man på att njuta.”

“Livet är inte dagarna som går utan de man överlever.”

Jag var tvungen att läsa det några gånger för att verkligen förstå och inse hur de tänker. Jag finner det mycket tänkvärt och kommer att ta till mig de bitarna. Lära mig njuta av att vara frisk och inte ta det för givet på samma sätt. Hur många gånger har man inte hoppat över en löprunda för att man varit lite trött. Att vara frisk är en ynnest, det gäller att tänka på det, det är inte givet.

På måndag tänker jag gå tillbaka till jobbet igen, då hoppas jag verkligen att jag är frisk igen. Det vore så fantastiskt skönt att kunna dela med mig av energin igen, att kunna skratta, peppa, ta snacken, coacha och se gänget lyftas mot nya höjder. Det är få saker som är så kul som att se andra människor lyckas, det värmer mig i hela kroppen.

 

 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • •
 

Kan vi inte bara få bevara vår svenska sommarbubbla?

On 8 augusti, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
0

Varje sommar är det samma visa. I början av sommaren känns det som tiden är en outtömlig källa, ett antal veckor senare inser man till sin förfäran att ”det var den sommaren det”. Visst känner man sig lite snuvad, det var ju så mycket som skulle hinnas med. För de allra flesta tror jag inte det handlar om vardagens vara eller inte, det handlar mer om ljuset, värmen och det sociala samspelet oss människor emellan. Så fort värmen kommer blir vi svenskar lite mer öppna, vi har lättare att prata med varann och det mesta sker lite mer otvunget. Att bara strosa omkring i shorts och sandaler gör att vi automatiskt river ner fördomar om klädsel, stil och samhällsklass. På sommaren är vi jämlika på ett annat sätt.

Nu är det fortfarande en hel del härliga dagar kvar och jag en av dem som älskar sensommaren och hösten. Alla årstider har sin charm, även om man skulle vilja formatera om längden på dem. Det som slog mig med all sin tydlighet den här sommaren är hur fort de ekonomiska hjulen snurrar. Lagom till midsommar var det skriverier om Grekland och dess ekonomi, men det var ingenting som pekade på att detta skulle få en impact på den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Lagom till sillen är uppäten hör man de svenska ekonomerna mana till försiktighet, börserna världen över rasar och man talar om kraftig uppbromsning av den svenska ekonomin. Givetvis kommer detta att få en effekt på den svenska arbetsmarknaden, då företagen kommer att gå lite mer försiktigt fram.

Historiskt har hösten varit den årstid som stått för börsturbulens och därmed instabilitet i ekonomin. Nu har världen knaprat sig in på det allra heligaste vi svenskar har – sommaren! Lyckligtivs exporterar Sverige en hel del till Asien, Latinamerika och Baltikum, dessa regioner befinner sig fortfarande i kraftig tillväxt, vilket förhoppningsvis borgar för fortsatt ökad efterfrågan. Själv hade jag sett fram emot en lugn start den första arbetsveckan, känslan av att bara komma in på kontoret, krama på alla kollegor och se hur brunbrända och fräscha de ser ut. Nu ska jag inte måla f*n på väggen, men någonting säger mig att det kommer att sparka igång ganska ordentligt i år.

Det här är det första blogginlägget efter semestern, så med detta öppnar jag min egen höstsäsong – Nu kör vi!!

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: •
 

Rekrytering med människor för människor

On 30 juni, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
0

Att jobba i rekrytering – och bemanningsbranschen kan många gånger innebära extra stora utmaningar. Skälet är egentligen ganska enkelt – vi jobbar till 100 % med människor och varje person är unik. Med detta i åtanke är det inte alltid lätt att behaga varje människas önskemål och behov. Har man förståelse för detta och innehar en ödmjuk inställning inför det faktum att ingen är ofelbar, blir det dock lite lättare. Bakom varje uppdrag finns en kund, som till syven och sist fungerar som domare. Det är alltid kunden som bestämmer!

Vårt uppdrag är alltid att hitta rätt person för just det specifika uppdraget. Det innebär att vi inte enbart kan stirra oss blinda på kompetens, vi måste också väga in gruppsammansättning, personkemi, engagemang, inlärningsförmåga m m. Det är många gånger komplext att tussa ihop rätt person för just det uppdraget.

En stor utmaning som både branschen men även alla företag står inför, är att överhuvudtaget hitta personer. Trots en arbetslöshet på mellan 7-8 % upplever både företagen och vi själva att inflödet av kandidater ibland tryter. Framförallt inom vissa yrkesområden. Det jag många gånger kan blir lite konfunderad över är just detta. Därute står drygt 400 000 personer som saknar jobb och ändå har vi det ibland svårt att tillsätta vissa case.

När någon av de större tidningarna skriver artiklar om detta, brukar man många gånger se kommentarer av folk som känner sig åsidosatta, undanskuffade eller som helt enkelt börjar ge upp. Jag kan ibland bli upprörd över just detta faktum, det bör faktiskt finnas något att göra för de som faktiskt vill. Däremot kan jag också se att det finns en hel del som inte verkar vilja. Det händer rätt ofta att vi får in ansökningar som är så totalt tomma på engagemang att man nästan vill ringa och fråga varför. Det finns många som inte riktigt ser sitt eget ansvar i varför de inte får jobb. Det är alltid lättare att skylla på företaget eller varför inte rekryteringsföretaget.

Det finns mycket jobb därute, det finns även mycket folk därute, kan vi matcha detta på nåt vis tro? Vi står inför en hel del utmaningar samtidigt är det väl det som gör detta så spännande. Att jobba med människor för människor är för mig en ynnest. Att då och då kunna bidra till att folk hittar sitt drömjobb, är rent ut sagt skitkul! Vi jobbar konstant för att göra det enklare, roligare och synligare för varje person att hitta sitt jobb. Att filmade annonser har hjälpt råder ingen tvekan om! Videopresentationerna fyller också sitt syfte på ett utmärkt sätt. För oss handlar det egentligen alltid om att ifrågasätta oss själva om vi kan göra saker annorlunda och på ett bättre sätt. Varje dag måste vi utmana oss själva för att bli lite lite bättre, att sluta vilja bli bäst, är att sluta vara bra.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • •
 

Din inställning är nyckeln till framgång!

On 17 maj, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
1

Hur viktig är din inställning?

Under många år har jag träffat chefer på olika företag för att diskutera personalfrågor i olika former. Oavsett yrkesroll och kompetensområde landar vi nästan alltid ner i en gemensam sak – inställningen hos varje individ! Alla människor har olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar, det är ingenting som går att förändra. Däremot kan alla förändra sin inställning till hur man ser på saker. I en organisation är det oerhört viktigt att man ger varandra energi, det kan inte nog betonas. Många gånger tänker vi inte på hur lätt det är klaga på saker, det kan vara småsaker som egentligen inte är viktiga men det händer alltför ofta att det slinker ur en onödig kommentar. Adderar man alla dessa små kommentarer till varann så börjar småsakerna helt plötsligt bli lite irriterande och de sprider sig dessutom till fler människor inom företaget. Det här blir över tid irritationsmoment som kollegorna börjar störa sig på.

Hur kommer man då till rätta med inställningen? Den frågan är inte lätt att besvara. Däremot så är inställning något som är förändringsbart. En positiv inställning sprider sig gärna till andra, många vill gärna vara med där energin finns. Människor som besitter en positiv grundsyn har lättare att hantera förändringar och har ofta ett annat kroppspråk. Utifrån mina diskussioner med olika chefer, kan jag idag skönja en allt tydligare trend. Man tittar alltmer på inställning och personlighet, ”vill man så kan man” är något jag hör allt oftare. Det finns så många fall där duktiga personer har helt ”fel” bakgrund men de lyckas ändå utföra de absolut bästa resultaten. En gemensam nämnare till det är grundsynen att allt är möjligt. Det handlar bara om att vilja lära sig.

För några år sen var jag på en föreläsning med Kjell Enhager. Han pratade bland annat om orden ”vill” och ”måste” och vilken laddning det fanns i dem orden. Att ordet ”vill” är laddat med positiv energi och ordet ”måste” med negativ energi. Bland annat fick alla vi som satt i publiken tänka på något som vi inte gillade att göra och sätta dessa två ord framför och se hur vi blev påverkade. Helt plötsligt kunde dammsugning (som i min värld är väldigt tråkigt), ändå förvandlas till något ok, det handlade bara om att ändra min inställning till det.

Många Hr chefer tittar idag alltmer på vilken inställning som kandidaten har till olika saker. Man bakar in frågor under intervjun som syftar till att få fram en människas inställning. Många företag har även anammat olika slogans som de använder under sin rekryteringsprocess, en känd sådan är ”hire for attitude, train for skills”.

När jag grundade iNEED, funderade jag väldigt mycket på om vi skulle ha en slogan och i så fall, vilken? Efter mycket funderande kom jag fram till den jag har på den här bloggen ”När personligheten avgör”. För mig säger den väldigt mycket! Personligheten är något som kommer att vara avgörande för en framtida karriär. När jag nämner ordet personlighet väger jag in många saker. Det handlar inte om att man måste vara väldigt social, utåtriktad eller ha någon annan speciell egenskap. Det handlar egentligen om att man måste ha en grundsyn som kommunicerar – jag vill! Ett företag behöver alla typer av personligheter, det handlar om att komplettera varandra. Dock måste det finnas en tydlig värdering och det är inställningen till varandra och jobbet. Oavsett befattning så kommer det att vara avgörande för att ett företag kommer att ha ett employer brand där människor verkligen vill jobba.

Stämningen på ett företag brukar många gånger genomsyras av de anställdas inställning. Många gånger känner man det redan när man kliver in i receptionen. En del kommenterar det med att ”det sitter i väggarna”, men det behöver det inte göra. Dock måste man som ledare vara tydlig och själv agera med en inställning som signalerar ”jag vill”.

Testa själv att byta ut ordet ”måste” till ”vill” och se om det hjälper dig.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • •
 

Det är människorna som gör skillnaden!

On 26 april, 2011, in Personlig utveckling, by stefan
0

Efter en tids frånvaro härifrån har jag haft tid att reflektera över saker och ting. Tankarna har varit ute och flugit och det mesta har avhandlats. Ibland är det ganska skönt att bara kunna stänga av för att sedan känna inspirationen sakta komma smygandes. Under sista månaden har jag knappt träffat mina arbetskollegor, så idag var min förväntan rätt stor. Det räckte med att träffa alla för att inse hur mycket jag hade saknat dem och vilken energi man får av andra människor.

Under den här tiden har jag också hunnit reflektera över min tid på iNEED och vad som gjort att vi har lyckats såpass bra som vi har gjort. För mig landar det till stor del ner i människorna. Den glädje, det engagemang och den teamkänslan som finns, gör att vi tillsammans kan försätta berg! Varje dag handlar till stor del om att se varann men också att vara ärliga mot varandra. Vi är alla olika som individer men tillsammans bildar vi en enhet, det är rätt häftigt att se kraften som bildas när vi jobbar ihop.

Jag har inget facit när det gäller att driva företag, däremot vet jag att man måste ha en brinnande passion och tro på det man gör. Kan man sedan överföra den passionen till sina kollegor är mycket vunnet. I botten måste allt det man gör vara äkta i annat fall kommer människor att genomskåda dig och det gäller både kollegor, kunder eller andra intressenter. Oavsett om man som vi säljer rekrytering/bemmaning eller om man säljer något annat så krävs det att din tjänst håller kvalitén. I dagens öppna samhälle där man lätt kan googla fram information om ett bolag eller en person, blir moral och etik nyckelfrågor i en organisation. Det handlar inte om att göra allt perfekt, alla kan göra misstag. Däremot måste ambitionen alltid vara att göra sitt bästa och vid eventuella misstag se till att korrigera dessa. Ingen organisation är ofelbar och alla kan ha en mindre bra dag, men i slutänden kommer det an på ambitionsnivån och det som är äkta.

I den stressade tillvaro vi lever i, är det lätt att bara skena iväg och försöka sig på genvägar. I slutänden kommer ändå hantverket att vara det som urskiljer ett företag från ett annat. När jag summerar upp vad som varit vår framgångsfaktor, faller tankarna osökt tillbaka till att vi lyckats behålla de flesta av våra kunder. Med dem har vi kunnat växa, skapat ett större kundvärde och generera fler jobb. Det är saker som tar lång tid att bygga men som går fort att rasera. När man bygger hus, krävs en stabil grund för att bygga stadigt, detsamma gäller företag. Vi har under ganska lång tid jobbat igenom hur vi som bolag ska kunna vara transparenta oavsett var vi etablerar oss och samma sak återkommer igen, människorna! Vi är nu mitt uppe i Malmöetableringen och det krävs att vi även här lyckas förmedla samma känsla. Inom några månader räknar vi även med att Göteborgskontoret är igång så de här veckorna på resande fot har varit välbehövliga. Att ladda batterierna mellan varven är nödvändigt, varje dag kräver mycket energi men glädjen av att komma hem efter en tuff dag på jobbet och många gånger ha mer energi med sig hem är obetalbar! Delad glädje är dubbel glädje – det ligger en hel del sanning i det.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: •
 
« Previous Entries Next Entries »