Nu är det mitten av maj och nästan hela våren har passerat revy. Varje år är det samma sak, man står i mars och tänker ”nu har vi allt framför oss” och sen rusar tiden iväg. För alla de som pluggar är detta en tuff period, de sista tentorna skall klaras av, inlämningsarbeten, uppsatser och annat ska ligga i slutfasen. Samtidigt är det en mängd fritidsaktiviteter som drar, det är parkhäng, uteserveringar och diverse picknickar. Allt ska in i en redan fulltecknad kalender, klart det blir lite stressigt. Å mitt i allt detta är det många som dessutom måste börja fundera på sommarjobb, nu finns möjligheten att både tjäna pengar och skaffa sig yrkeserfarenhet. Klart livet kan te sig en smula svårt, det måste helt enkelt börja prioriteras, vissa saker måste väljas bort.

Jag tänkte passa på att förtälja lite om hur många arbetsgivare resonerar kring sommarjobb och studier. Är det något som man väger in, eller är det mest en massa tomt snack? Under drygt 8 års tid har jag haft förmånen att få träffa företag och prata rekrytering och jobb i allmänhet. Det har varit diskussioner om det mesta och många gånger har vi hamnat kring ämnet utbildning och hur viktigt det är för en karriär. Slutsatserna är många och jag tolkar dem som relativt samstämmiga  kring synen på attityd och inställning. Att man oavsett vidareutbildning eller inte måste visa att man faktiskt vill någonstans, inte bara i ord utan visa det i handling. Sommarjobb och extrajobb vid sidan av studierna visar på en inställning att man faktiskt vill lite mer, att man förstår att yrkeserfarenhet ihop med studier är mycket värt. Det visar på en inställning att man förstår värdet av att kavla upp ärmarna, att man har kapacitet att både studera och jobba.

På alla konkurrensutsatta marknader krävs det lite extra, så är det även på arbetsmarknaden. Vill man sticka ut bland många så krävs det något extra, förutsatt att man siktar lite högre. Många tror tyvärr att en vidareutbildning efter gymnasiet är en gratis biljett in på arbetsmarknaden, men så är det dessvärre inte idag. De år man väljer att investera i skolgången skall jämföras med någon som kanske är skoltrött och väljer att resa och jobba istället. Alla väljer sin egen personliga väg, det finns ingen universell väg som passar alla, livet är långt vilket innebär att man bör tänka långsiktigt. Däremot anses extrajobbande och sommarjobbande vid sidan av studierna som klart meriterande. Att kombinera teori och praktik ger inte bara pluspoäng i ett CV, det ger även värdefulla erfarenheter, nyttiga kontakter och kan vara insteget för en vidare karriär. Än så länge har jag inte stött på den arbetsgivare som inte ser positivt på detta. Att välja universitet/högskola är en utmärkt start, men det är ingen garanti för att lyckas,  det valet ligger på varje enskild individ. Många företag resonerar just nu ”hire for attititud – train for skill”, med andra ord – var på tårna och se till att bygga nätverk och kontakter.

För inte så länge sen så rapporterade SVT att kontakter fortfarande är det överlägset bästa sättet att skaffa jobb. 8 av 10 jobb förmedlades via kontakter på nåt sätt, det är värt att fundera över. De kontakterna byggs ofta via olika personer man jobbar med. Eftersom arbetsmarknaden ständigt förändras och folk byter jobb, är det viktigt att bygga upp och vårda sina relationer. Den chef man en gång jobbade med kan lätt välja att kontakta en igen när läge uppstår. Det är inte för inte som hela team kan försvinna från olika arbetsplatser, utifrån det är viktigt att få sina första steg in så fort som möjligt. När man väl är inne gäller det att göra ett bra jobb, se till att basics som att komma i tid och leverera det man lovat, upprätthålls. Det handlar egentligen om val, människor som väljer andra människor att jobba med. Man glömmer inte bort bra personer man jobbat med, man behåller dem kvar i minne. Via sociala nätverk som ex Linkedin är det dessutom lätt att hålla kontakten med folk, man ser var andra tar vägen och det blir lätt att connecta när tillfälle väl uppstår.

Mitt tips till alla som funderar på om man ska söka sommarjobb eller extrajobb är – Gör det! Börja bygg dina kontakter, bygg ditt CV, det som investeras i tid och engagemang nu, kan skördas sen. Ge dig själv en språngbräda in på arbetsmarknaden, det kommer du att ha glädje av resten av livet, det är mitt tips.

Att jobba med rekrytering och bemanning innebär att man får lyxen att komma ”innanför murarna” på många företag. Varje företag har sitt specifika DNA och det byggs upp av människorna i bolaget utifrån de värderingar ledning och medarbetare sätter. När jag sitter i samtal med cheferna, ställer jag en mängd olika frågor och skälet är egentligen bara min nyfikenhet. Visserligen har div säljutbildningar lärt mig vikten av behovsanalys, men om man i grunden råkar vara nyfiken kommer den av sig själv. Det bästa med att ställa en mängd frågor är att jag lär mig mycket, vilket jag upplever som både berikande och roligt. Är man ute och träffar mycket kunder så händer det ibland att man ”snubblar” in i ett projekt som skall dras igång. För ett par veckor sen fick jag ett samtal från en chef inom Grohe, där han berättade att de inom kort kommer att lansera en ny produkt på svensk marknad. Givetvis frågade jag vad det handlade om och fick då till svar – avvakta ett par dagar så återkommer jag (nyfiken som jag är luskade jag givetvis..)

Sen en vecka tillbaka så är projektet officiellt och det heter Grohe Blue. Det handlar om en kran som levererar varmt och kallt vatten, men även iskallt kolsyrat vatten ur samma kran. Det handlar alltså om något så enkelt som iskallt bubbelvatten direkt ur drickskranen, enkelt men så genialt! Jag själv har installerat en sån kran hemma och den är fantastisk. Jag behöver inte längre köpa en massa mineralvatten från affären utan nu vrider jag bara på kranen och har iskallt mineralvatten i mitt glas, underbart. Dessutom känner jag mig mer miljövänlig genom att använda kranvattnet direkt istället för att köpa vatten ur plastflaskor som transporterats långa sträckor. Det enda som behövs är en apparat som sitter under min diskbänk för att kyla vattnet samt en gasolflaska som skapar bubblorna.

Nu har vi fått i uppdrag att rekrytera in teamet som skall lansera Grohe Blue i Sverige. Det är ett projekt som känns oerhört kul att sätta tänderna i. Vi ska rekrytera in en säljchef/säljare som kommer att hålla i projektet och vi ska rekrytera in 6-7 studenter som kommer att jobba med försäljningen av Grohe Blue. Man kommer att sälja produkten till både företag och privatpersoner, vilket är extra spännande! Man kommer att jobba både med events, direktförsäljning och en hel del canvas på företagen. Studenterna kommer att köra runt med Grohe Blue scooters för att marknadsföra produkten. Ledningen i Tyskland har valt Sverige som en första marknad vilket är spännande. Lärdomarna härifrån får ligga till grund för övriga marknader runt om i Europa.

Den här typen av projekt är vansinnigt roliga att rekrytera till. Som rekryteringsbolag får vi ett större ansvar, det kan man välja att se på olika sätt. Själv ser jag det som en utmaning och ett förtroende, att vi på Next u anses såpass duktiga och kompetenta att vi får detta ansvar. Givetvis känner vi en extra press, men det är bara nyttigt, sånt växer man av. Inställningen är som i allt annat avgörande och nu ställs vår energi, kreativitet, kunskap samt våra nätverk på sin spets. I detta läge känns mina 40+ som en klar tillgång, erfarenhet kan ibland vara extra mycket värt!

Om du känner någon/några som du anser vara lämpade för att ta sig an detta projekt, tveka inte att tipsa om dem! Det kommer att utgå finders fee, både för tips gällande studenterna och säljchefen. Maila mig direkt på stefan.liden@nextu.se

Klicka gärna på länken här för att få se filmen om Grohe.

Jag har under lång tid funderat på hur jag själv skulle stå mig i konkurrensen med andra kandidater vid jobbsökande. Jag kan inte låta bli att bli lite triggad vid tanken, det skulle vara en riktig utmaning att sätta ihop ett CV, skicka in ansökningar och förhoppningsvis få genomföra ett antal intervjuer ”på fel sida bordet”.  Att vara sk expert på något är ju i många fall väldigt teoretiskt, det är alltid mycket lättare att ge andra råd utan att behöva göra något själv. Utifrån det skulle jag tycka att det vore spännande att göra detta som ett experiment, bara för att testa av resultatet.

Förra veckan träffade jag en person som satt som hög chef på ett bolag. Hen brukade med jämna mellanrum bli uppringd av olika headhunters och mellan varven valde hen att gå på en intervju. Egentligen inte för att byta jobb utan mer för att bara testa av sitt marknadsvärde samt att stilla sin nyfikenhet. Just nyfikenheten är för många en anledning till att faktiskt gå på en intervju. Alla människor har sitt sätt att intervjua, det är sällan 2 intervjuer är lika. Det finns alltid något man kan lära sig genom att gå på en intervju, framförallt om man kan göra en analys inom snar framtid efter att man lämnat den. Att bli utfrågad är för många människor relativt jobbigt, framförallt när frågorna kring personens olika sidor lyfts upp. De yrkesrelaterade frågorna brukar de flesta känna sig bekväma med, men när det blir mer personligt finns det vissa som skruvar på sig. Att prata om sig själv är i flera fall inte det lättaste för många personer.

Vad ska man då tänka på under en intervju? Jag tycker att man ska vara så ärlig man kan, det brukar oftast vara det bästa. Personer som är trygga är ofta ärliga, de är medvetna om vad de gjort bra samt vad som varit mindre bra. De vet att ingen är en övermänniska, även om många platsannonser efterfrågan just en sådan. Alla människor har sina bra och dåliga sidor, det absolut viktigaste är att vara medveten om dem för att kunna vidareutvecklas genom livet. Många människor blir bortskrämda från att söka vissa jobb, oftast pga platsannonsen och hur den är skriven. Givetvis vill alla företag hitta den absolut bästa medarbetaren för just sin tjänst, men vem som är bäst lämpad vet man aldrig, det är också det som är svårigheten. Det kan finnas ett gäng olika personer som är bäst lämpade, det är så många olika parametrar som måste stämma. Företagen skulle oftare behöva gå utanför sin box och våga ta in personer som har engagemanget, alltför ofta låser de in sig på en viss erfarenhet eller kompetens.

Hur ska man skriva sin ansökan? Om jag skulle skicka in min ansökan skulle jag adressera bolaget på ett personligt sätt. Jag skulle visa att jag ansträngt mig lite extra, jag skulle också se till att lyfta vad jag skulle åstadkomma om jag fick tjänsten. Många väljer att lägga det största fokuset på antalet jobb och hur länge de var där. Det mest intressanta är att vad du vill och vad du åstadkom på ditt föregående jobb. Resultat är alltid väldigt intressant, de flesta företag jobbar med olika mätetal, därför är det aldrig fel att tala om vad man åstadkommit. Mitt fokus skulle dock läggas mer på framtiden – vad vill jag/skulle jag åstadkomma om jag fick det jobbet. Att våga sticka ut på ett ödmjukt sätt är många gånger en vinnare, syftet med ansökan är att ta sig på intervju, inte att få jobbet direkt. Det är också det som är det svåra, därför bör du fundera på hur just du skulle sticka ut.

Jag är medveten om att det finns ett stort antal som söker många jobb därute, vilket gör det väsentligt jobbigare att göra en unik ansökan för varje jobb. Jag skulle satsa på att göra ett CV som är transparent, som går att använda till alla jobb. Sen skulle jag se till att skriva om det personliga brevet extra noga för just de jobben jag verkligen vill ha. I övrigt skulle jag se till att ha en generell mall där jag bytte namn på tjänsten jag sökte till, samt såg till att kunna peta in några små unika detaljer. Det är trots allt en människa som sitter i andra änden, även om det är lätt att glömma det. Innehållet bör även ställas upp snyggt så att ditt CV ser prydligt ut. Det finns enkla mallar för det på Google. Att lägga några extra timmar är väl investerad tid.

Jag har fortfarande svårt att släppa tanken på att söka jobb för att testa mina teorier, men jag får leva med det. Skulle någon googla mig hade jag fått svårt att ge en trovärdig motivering till varför de skulle träffa mig. Jag kan tänka mig det telefonsamtalet – Näe, jag tror jag gör som Ferdinand och stannar kvar under min lilla entreprenörsek, det är klart säkrast. Att försöka konkurrera på denna marknad är nog så stor utmaning, tro mig.

Sveriges framtid ligger i händerna på hur duktiga vi är på försäljning. I stort sett alla som idag bär upp en anställning eller driver eget bolag är i händerna på att det finns några som säljer företagets produkter/tjänster, men även att man säljer företagets varumärke externt till vänner o bekanta såväl som internt till sina kollegor. Försäljning är nyckeln till ett företags framgång och för många bolag även skillnaden mellan överlevnad eller att hamna i DI.s annonser över konkursade bolag. Trots att försäljningen för många bolag är den mest kritiska punkten, så pratas det mycket om de ”där” jobbiga säljarna, som alltid ska ta plats och höras. Dessutom får jag känslan av (ej vetenskapligt uppbyggt) att sälj idag är något som tyvärr sjunker i status. Vi möter det dagligen när vi ska rekrytera, inte bara inom sälj utan även inom andra verksamhetsområden. Många undrar om ”man måste sälja” i den eller den tjänsten?

Hur ska vi då göra för att försöka sätta sälj högre på den allmänna kartan? Svaret är inte lätt, det handlar i grund o botten på att förändra värderingar, förändra vårt synsätt och även förändra medias sätt att rapportera om det. De stora mediehusen har väldigt stora säljorganisationer, men det är vattentäta skott mellan journalister och säljare. De förstår inte att de står i beroendeställning till varandra. Som rekryteringsföretag märks det när vi annonserar lediga jobb inom försäljning, att mängden ansökningar är betydligt färre än om vi annonserar lediga jobb inom kundservice eller ekonomi. Många klickar på säljjobbet, men de väljer att inte skicka in sin ansökan. De gånger som vi har ett välkänt varumärke är det lite lättare, men vi kan inte förlita oss på att varumärket ska göra jobbet enklare.

När jag växte upp ansåg man att försäljning var något man var stolt över, en duktig säljare var någon man såg upp till. De åkte ofta fina bilar och klädde sig i kavaj, de tillhörde definitivt medelklassen med en touch åt den övre medelklassen.

Om vi i Sverige ska försöka få fart på hjulen igen, då kommer det krävas att vi sätter igång att sälja på ett bättre sätt. Är det någon som hört någon politiker prata om försäljning? Är det någon som hört någon andas ett ord om man kanske skulle börja prata lite försäljning i skolan? Visserligen är det några politiker som emellanåt andas nåt om entreprenörskap i nån artikel, men oftast landar det i just prat, det är sällan man ser någon riktig förändring. Ung Företagsamhet finns idag i skolan, men det fanns redan på den tiden jag gick i skolan. Att lyckas som entreprenör KRÄVER att du kan sälja, både din idé, din produkt och din vision. Man kommer att mötas av så många skeptiker som försöker motbevisa att det går, att man nästan behöver en dåres envishet för att lyckas. Försäljning är något som behöver komma upp på dagordningen igen, både politiskt men även i skolan! Oavsett om man heter Reinfeldt eller Löfvén kommer ett bra försäljningsklimat vara nödvändigt om man vill uppvisa en minskad arbetslöshet, ett bättre samhällsklimat och en vård/skola som håller bra standard. Det många glömmer är att allt hänger ihop, samhället är ett kretslopp där alla är beroende av varandra.

Man pratar om att avsätta mer pengar åt vården/skolan, men det kräver i sin tur att det finns många som bidrar med skattepengar. Pengarna kommer ifrån att företag tjänar pengar så man kan fortsätta anställa, vilket leder till mer skattepengar och mindre bidrag. Blir det färre jobb, minskar skatteintäkterna och då får vården/skolan mindre resurser – Allt hänger ihop, även om vissa tror att om man avsätter lite pengar hit och dit så löser sig allt. Det är tyvärr inte så det funkar, även om det vore en drömvärld.

Eftersom jag är person som väljer att fokusera på det positiva och gärna ser glaset som halvfullt, hoppas jag att politikerna och allmänheten får upp ögonen för att försäljning är en av de viktigaste nycklarna som finns. Vi måste förändra vårt synsätt på sälj och faktiskt börja höja upp statusen på det yrket igen. Endast då kan vi vända den negativa klang som yrket just nu har. Om jag vore ung och ville satsa på en karriär eller starta eget, skulle jag först se till att lära mig sälja. Det är en kunskap man har nytta av hela livet, oavsett sammanhang eller nivå. Kan man sälja så har man alla förutsättningar att klara sig genom alla typer av konjunkturer. Vi tänker inte på det, men vi alla säljer i någon form. Vi säljer in aktiviteter, tankar, planer för att hitta på saker, middagsplaner osv. Via sociala medier säljer vi in våra budskap, våra bilder och allt i jakten på bekräftelse genom likes och kommentarer. Egentligen säljer vi alla nånting varje dag, men vi vill inte öppet beteckna det som försäljning. Jag lovar att om alla skulle börja fundera på försäljning, framförallt sin egen försäljning genom sättet man framför sina budskap, så kommer vi alla att bli mer medvetna och se det mer positivt. Det är inte farligt, däremot kanske många tycker det är lite obekvämt till en start.

Min förhoppning är att vi alla oavsett bakgrund, politisk härkomst, nationalitet, kön eller annat börjar tänka i de här banorna. Att sätta försäljning på agendan, är något vi alla tjänar på, det är jag helt övertygad om!

Den 5.e mars läste jag ledaren i Aftonbladet. Det var Eva Franchell, tidigare pressekreterare på S som skrev den. Hon inledde artikeln såhär:

”Bemanningsbranschen har blivit en miljardindustri numera. De 35 största bolagen omsatte i fjol över 20 miljarder kronor och sista kvartalet var all time high, rapporterar TT. I Sverige arbetar 135 000 människor i bemanningsföretag. Så snabbt har den nya arbetsmarknaden vuxit fram. Fast anställda har blivit flyttbara. Människor har blivit utbytbara. 135 000 vet inte var de kommer att arbeta om ett halvår. Många av dem vet inte ens om de har ett arbete att gå till”

När jag läser detta, så verkar det förskräckligt. Man vet inte om man har ett jobb att gå till imorgon? Kommer det finnas några anställningskrav kvar? Är människor utbytbara, handlar det bara om pengar? Frågorna staplas liksom på hög och det enda man känner är hopplöshet ”kommer det finnas några riktiga jobb kvar”?

Jag blir så bedrövad när en människa i politisk maktställning med Sveriges största kvällstidning som uppdragsgivare, får sprida såna lögner och uppvisar sådan enorm okunskap! Det stör mig något så oerhört när jag läser vad hon skriver, hur dåligt insatt hon är och dessutom uppvisar hon en sån arrogans när man frontar henne med fakta. Bemanningsföretagen med Henrik Bäckström i spetsen, skrev till henne och bad om ett förtydligande vad hon menade. Svaret blev att hon lyfte upp bärplockare från Asien, lastbilschaufförer från Filippinerna och slaktare från Polen. Det visade sig sen att dessa personer inte hade jobbat för något auktoriserat bemanningsföretag, de fanns inte med i hennes statistik om de 135000 personerna och det visade sig visst att hon inte hade en aning om hur branschen funkade. Blir jag förvånad – Nej, inte vare sig av hennes okunskap eller av Jonas Sjöstedt och hans gäng som vill förbjuda bemanningsföretag!

Bemanningsbranschen är idag till 97 % anslutna i ett medlemsförbund som heter ALMEGA bemanningsföretagen. Det innebär att man har kollektivavtal med samtliga 14 LO förbund, Tjänstemanna – och akademikerförbunden och man måste följa gällande kollektivavtal. Att vara anställd konsult på ett auktoriserat bemanningsföretag innebär samma trygghet som en anställning på ett vanligt företag. Skillnaden mellan att vara konsult och anställd av kundföretaget direkt är oftast att vissa personalförmåner som kundföretaget har, inte gäller för konsulten. Självklart skiljer det mellan olika företag, precis som det kan skilja på 1000 andra saker mellan olika bolag. Det finns de som har dåliga erfarenheter, precis som de finns de som har bra erfarenheter. Det är även en skillnad att vara anställd som tjänsteman kontra att vara anställd inom lager och produktion. Med andra ord, precis samma skillnad som det är mellan olika företag, olika chefer och olika företagskulturer. Varför finns det då bemanningsföretag och behövs dem?

Svaret är att svenska arbetsmarknadslagar är skrivna utifrån en verklighet som fanns för länge sen. De är skrivna utifrån en industri, där det inte fanns en global konkurrens, det fanns inget internet och att köpa och sälja över gränserna var obefintligt. De är inte anpassade efter dagens verklighet. De är inte heller anpassade efter hur dagens ungdomar resonerar, de är helt enkelt som teven på 50-talet, svartvita. Utifrån en förändrad verklighet med fler aktörer, förändrad konkurrens och ett tuffare företagsklimat, måste man anpassa sig. Exakt likadant är det för alla andra i samhället, skulle ett fotbollslag träna och spela som man gjorde för 60 år sen, skulle de åka på storstryk. Bemanningsbranschen finns för att dagens arbetsmarknadslagar inte är uppdaterade. Företagen vågar inte alltid anställa, även om efterfrågan och arbetstrycket är högt för stunden. Dessutom är provanställningen endast 6 månader, vilket ibland kan vara alldeles för kort tid att utvärdera om en tillväxt är bestående eller om en person verkligen är så duktig som hen sålde in sig själv på intervjun. Man ska också ha i åtanke att många unga idag, tycker att det är perfekt att jobba för ett bemanningsföretag. Man kan hoppa lite mellan jobb, man kan ha flera extrajobb eller man kan pröva sig fram lite mer. Man känner inte riktigt samma ansvar om man är bemanningsanställd, det känns oftast lite lättare att säga upp sig från ett bemanningsföretag än från det ”riktiga” företaget.

71 % av alla som fått jobb av bemanningsföretag är mellan 18 – 34 år och drygt 40 % utlandsfödda. Många av dessa hade garanterat inte fått ett jobb pga bristande erfarenhet. Tack vare möjligheten med bemanning så vågar många företag hyra in personal, som sedan blir anställda av företaget efter en tid. I väldigt många fall väljer företagen att anställa en bemanningsanställd när någon annan slutar, då har företaget och individen redan lärt känna varandra och det blir en naturlig lösning. Båda blir en vinnare i det läget. Givetvis finns det mindre seriösa bolag och tyvärr har ju media varit duktiga på att lyfta upp dem som representativa för hela branschen.

Som parentes kan jag nämna att jag via twitter kontaktade Eva Franchell om detta, men hon var ointresserad av att prata med mig. Jag blev bemött med en arrogant attityd av både henne och Ulla Andersson som är ekonomiskt talesman för Vänstern. Det roliga var dock att ett antal andra twittrare klev in till mitt försvar och tyckte att jag blev mycket ohövligt bemött. Vad tror ni svaret blev? Dödstyst..

Jag påstår inte att branschen är perfekt, det finns ett gäng olika saker att förbättra. Däremot påstår jag att de här 135 000 jobben inte hade varit lika många om inte branschen hade funnits. Motståndarna till branschen hävdar att de ändå hade funnits, men till det säger jag bara en sak – Det finns inte en möjlighet! Varje företag består av människor och enligt Mazlows behovspyramid är människans mest grundläggande behov (bortsett rent fysiska), trygghet. Tack vare möjligheten att hyra in personal, känner sig företagen tryggare, de vågar överanställa lite extra för att möta kommande behov och de törs också ta in lite yngre människor som får jobba sig uppåt. Det blir en naturlig brygga in på arbetsmarknaden. Dessutom har många företag i Sverige utländska ägare som är vana vid bemanning. De är vana vid att ha en majoritet egna anställda och en liten del för att kapa toppar, semestrar eller ha en större flexibilitet vid extra stort tryck. Bemanningsbranschen fyller idag en viktig funktion på arbetsmarknaden och jag hoppas innerligt att Ulla och Eva kommer att läsa på lite mer innan de uttalar sig nästa gång. Politikerförakt skapas av inkompetens, arrogans och dålig förankring i verkligheten. Hoppet är det sista som överger människan – därför hoppas jag att även de kan läsa på och ändra sin inställning.