Försäljning är det som utmärker en framgångsrik entreprenör!

On 2 december, 2013, in Personlig utveckling, by stefan
10

Förra veckan hade jag förmånen att befinna mig på Founders Alliance entreprenörsträff nere på Melker Anderssons Trattoria. Det var en intressant lunch, där vi dels hade förmånen att lyssna på Melker själv, men även att lyssna till Johan Tilander som grundade företaget Office Management. Det är alltid lika fascinerande att lyssna till människors olika historier, man inser hur mycket blod, svett och tårar som ligger bakom varje framgångsrikt bolag. Jag tror att framgången ligger i entreprenörens händer, det är egentligen inte affärsidén som är det unika. Många framgångsrika bolag har ingen speciell produkt eller något annat unikt, det är entreprenörens vilja och drivkrafter som gör skillnaden.

När jag lyssnade till båda dessa män, insåg jag att slumpen många gånger spelar in vilken typ av företag som bildas. Johan hade varit säljare på Carl Lamm och tyckte att han hade kört fast där, därför beslöt han sig för att starta eget istället. Han hade säkert kunna sälja vilken produkt som helst och lyckats lika bra med den, det som gjorde hans framgång var hans enorma driv! Melker å sin sida hade en brinnande passion för mat, därav att valet föll på den branschen. I min värld är framgångsrika entreprenörer många gånger att likställa med framgångsrika idrottsmän, de har valt sitt eget yrke och sen satsat allt för att lyckas. På varje framgångsrik entreprenör/idrottsman går det ett antal som inte har lyckats. Det finns en uppsjö av entreprenörer som inte riktigt slår igenom, de lyckas nätt o jämnt få sin verksamhet att överleva och det blir inte många kronor över. De håller ner sin egen lön, låter bli att pensionsspara och jobbar både dagar, kvällar och helger. Allt för att verksamheten ska hålla sig flytande. De här entreprenörerna läser man sällan om, de jobbar i det dolda och kämpar för sin existens varje dag.

Under min resa har jag varit med om en hel del. Bland annat har jag hunnit med att träffa ett gäng riskkapitalister och lyssnat på vad de tycker är viktigt, innan de väljer en potentiell investering. I de flesta fall väljer de att investera i en person eller ett team, före en bra idé. De vet att ingen idé är så bra att den idag säljer sig själv. Bakom varje bolag måste det finnas minst en person som passionerat brinner för försäljning. Kan den här personen som brinner för försäljning, lyckas rekrytera in flera som brinner för det, finns möjligheten att bygga bolaget större. Med en bra produkt kan man komma en liten bit, med ett bra team kan man komma väsentligt mycket längre.

Johan som har byggt upp Office Management, berättade att hans styrka var att hitta duktiga personer och göra riktigt bra säljare av dem. Han byggde säljtävlingar, skapade säljteam som tävlade mot varann och fick hela bolaget att tänka försäljning genom hela ledet. Hans tanke var att sälj skulle genomsyra bolaget och vara en röd tråd genom hela processen. Jag vet att detta också har varit grunden till flera andra bolags framgångar, några av dessa är Dustin och Academic Work,  som också har varit oerhört duktiga på att bygga upp bra och stora säljkårer som skördar stora framgångar.

Försäljning är något som i folkmun många gånger anses vara lite ”fult”, man associerar sälj med ”de som ringer hem och försöker kränga saker till en”. I min värld är försäljning något fint, det är grunden till att många företag blomstrar, att man kan anställa människor och att man bidrar till samhället med bland annat skatt. Jag är också en av dem inte gillar krängare, försäljning handlar om att först identifiera ett behov innan man säljer in sin produkt/tjänst. Försäljning hänger också i mångt och mycket ihop med timing, att behovet finns där just då. Jag är övertygad om att de flesta entreprenörer skriver under på att skillnaden mellan ett bolag som nätt o jämnt överlever och ett som går bra, beror på att det bolaget som går bra lyckats med att sälja sina produkter/tjänster i större utsträckning. Man kan likställa det med ett idrottsteam, ett vinnande team avancerar i ligan medan ett förlorande riskerar att falla ner i lägre divisioner.

Jag som har valt att driva Next u, ett rekryterings – och bemanningsföretag, får ju ofta möjligheten att träffa människor som funderar på vad de vill jobba med. Försäljning ligger för många ganska långt ner på listan över drömjobb, däremot ligger entreprenör ofta rätt högt upp. Framförallt bland de yngre som vill komma ut i arbetslivet. Jag tror inte många av de riktigt har förstått att entreprenörskapet är oerhört tätt förknippat med att kunna sälja. Därför är mitt tips till alla som funderar på att någon gång starta bolag, börja med att testa på försäljning, det kommer att vara nyckeln till att kunna driva upp ett bolag. Entreprenörskapet är verkligen inte för alla, det kräver en hjärna som jobbar 24/7, det kräver ett psyke som klarar av det mesta. Det kräver också en förmåga att hantera misslyckanden, att inse sina tillkortakommanden och tänka om och agera, inte vara passiv och hoppas. Entreprenörskapet är fantastiskt, men det är också en livsstil, man äter, lever och sover sitt bolag. Det bör man ta med i kalkylen, den dag man börjar överväga att starta eget.

Eftersom vi nu lever i en tid där självförverkligande ligger högt upp i de flesta undersökningar, tycker jag att det är lite märkligt att så få söker sig till försäljning. Serviceyrken i olika former drar mycket ansökningar, däremot drar inte säljyrket tillnärmelsevis lika många. Min gissning är att det beror på säljyrkets klang, tyvärr. Jag hoppas att vi kommer se en förändring gällande detta, att säljyrkets rykte ska börja peka åt rätt håll igen. Om Sverige ska fortsätta vara ett land där entreprenörskapet ses som något bra och fint, då krävs det att säljet börjar komma upp på agendan. I annat fall har åtminstone jag svårt att se hur vi ska öka den procentuella andelen bolag som genererar uthållig tillväxt, som är navet för att generera jobb och välfärd.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • •
 

Ungdomsarbetslösheten är något annat än bara det som media beskriver!

On 14 november, 2013, in Personlig utveckling, by stefan
7

Under ett antal års tid har jag läst om hög ungdomsarbetslöshet och hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Att de sk trösklarna in är alldeles för höga, att utbildning är nyckeln och att bolagen endast vill ha de största talangerna. Detta är vad media dagligen basunerar ut, det är idag en sanning om man slår på teven, lyssnar på radion eller läser tidningen. Alla vill ha en trygg tillsvidareanställning där man vet att det trillar in en stabil lön på kontot den 25.e. Detta är vedertaget och samtliga politiker oavsett block eller färg är mer eller mindre ense om detta.

Min egen erfarenhet, efter att ha drivit rekrytering och bemanningsföretag i drygt 6 år, ser en smula annorlunda ut. Det är långt ifrån alla ungdomar som idag vill ha en tillsvidareanställning, man kan många gånger ha ett antal olika extrajobb. Man vill inte ”tillhöra” endast ett företag, man vill gärna ha sin frihet, jobba på sina villkor och varför måste kontorstiderna se ut idag som de gjorde för 50 år sen? Stereotypen för arbetsmarknaden ser idag annorlunda ut än den gjorde för bara 5-10 år sen, det är bara inse att kommande generationer förväntar sig något mer, något annorlunda. Givetvis inte alla, men en allt större andel ser flexibilitet som naturligt. Man är uppväxt med att spela spel med kompisar från hela världen, där kompisarna befinner sig i olika tidszoner. För oss som är födda på 70-talet eller tidigare blir det många gånger obegripligt, men jorden snurrar och tiderna förändras.

När vi läser CV.n är det långt ifrån ovanligt att se en person på 25 år som haft ett 10-tal arbetsgivare. Man har själv valt att säga upp sig från de flesta av dessa ställen då man inte riktigt fick den utveckling man själv ville ha. Vi märker också att flera väljer att tacka nej till ett jobb, många gånger med en rätt tunn motivering, ”det kändes inte rätt” är inget ovanligt. Samtidigt styrs Sverige av företagare som i de flesta fall passerat 40 år, inte konstigt att det ibland krockar. Företagen försöker upprätthålla sina regler och policies samtidigt som det kommer in en ny skara som gärna utmanar dessa. Jag har sett fler än 1 chef som kliat sig i huvudet, många gånger helt oförstående.

Till detta kommer fackförbunden med LO i spetsen som desperat vill reglera arbetsmarknaden, de har krav på heltid och de tycker många gånger att bemanningsföretagen är paria som förstör svensk arbetsmarknad. De kämpar med näbbar och klor för att upprätthålla en reglerad arbetsmarknad med regler som många gånger har passerat bäst-före-datum för flera år sen. Via nätet verkar vi på en alltmer globaliserad marknad, med kortare cykler, andra öppettider och ändrade beteenden. Att desperat försöka kämpa emot, är egentligen meningslöst, det handlar snarare om att parera, förändra och utvecklas utifrån hur verkligheten förändras – och tro mig, det gör den!

Givetvis ska vi fortsätta kämpa för att bibehålla regelverk, värna den svenska modellen och inta en ödmjuk inställning till något som byggt Sverige under många decennier. Samtidigt är det viktigt att plocka med oss lärdomarna från historien och använda oss av dessa för att skapa nya regler och strukturer. Såna som är anpassade för dagens arbetsmarknad, en marknad som kräver snabbare anpassningsförmåga för att fortsätta vara framgångsrik. Jag som dessutom är politiskt intresserad, som aktivt brukar följa debatter och artiklar som skrivs, blir många gånger bedrövad av den information som kommer fram. Jag har sagt det förut och med en dåres envishet kommer jag alltid att hävda det – Politiker skapar inte jobb, de skapar förutsättningar för företag att anställa och på så sätt växa. Att hävda att man med olika slags garantier ska fixa riktiga jobb köper jag inte. Lönen till varje anställd betalas av någon som köper ett företags produkter/tjänster, det är grunden för företagsamhet. Såvida man inte ser landsting/kommuner eller stat som nav i en ekonomi.

Eftersom jag valt att ge mig in på entreprenörskapets bana, måste jag, såvida jag vill lyckas, förhålla mig till verkligheten. Jag kan ha mängder av åsikter om det mesta, men faktum kvarstår, saker och ting förändras och jag som företagare måste köpa läget. Det innebär bland annat att se till att anpassa vår verksamhet till hur utvecklingen förändras. Jag måste inse att de som idag vill ut på arbetsmarknaden, många gånger kräver något annorlunda. Det är inte alls säkert att de vill ha de erbjudanden som står till buds, så är det. Min uppgift är att prata med våra kunder om detta, att få dem att våga chansa, att tänka utanför boxen och se lite annorlunda på saker o ting. Man kanske inte behöver ha x antal års erfarenhet av en viss bransch, man kanske inte behöver ha jobbat med en viss tjänst. Alla behöver inte vara ”topptalanger”, det finns oerhört många därute som faktiskt kan bli ryggraden, trotjänare som kommer in till jobbet varje dag, som ger energi till sina kollegor och som är nöjda med att ha en viss tjänst. Sen finns det ett antal som kommer att vilja gå vidare efter ett tag, som tröttnar och som vill känna på nåt nytt. Antingen går man internt eller så går man vidare externt. Jag tror inte vi löser ungdomsarbetslösheten med lag om heltid, jag tror snarare att vi behöver få företagen att våga chansa på att anställa unga med risk för att de vill vidare efter ett tag. Framtiden är inte regleringar, framtiden är flexibilitet – på riktigt.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • •
 

Varför skall man använda sig av ett rekryteringsföretag?

On 24 oktober, 2013, in Bemanningsbranschen, by stefan
1

Många företag använder sig idag av rekryteringsföretag. Skälet för de allra flesta är begränsningen av tid men även en begränsad kompetens. Rekryteringsföretagen skall trots allt vara specialiserade på just rekrytering. Ett problem som många gånger kan uppstå, är övertron på hur rekryteringsföretaget kan hitta människor som har speciell begåvning, en social kompetens, rätt bakgrund och som accepterar de villkor som bolaget sätter upp. I flera fall kan de krav som eftersträvas vara orimliga, framförallt när det gäller positioner som är av lite mer generell karaktär.

Vad är det som säger att man behöver ha jobbat med försäljning inom en viss bransch för att kunna lyckas? Varför måste man ha suttit i en kundservice för att kunna leverera bra service till människor? Varför måste man ha erfarenhet av ett visst system när man ska administrera? Dessa frågor är i högsta grad relevanta. Idag hoppar allt fler mellan olika branscher, det finns en större nyfikenhet på olika jobb samtidigt som behovet av trygghet verkar vara mindre, åtminstone i den yngre generationen. Detta gör att många CV.n idag ser annorlunda ut, det är fler korta anställningar i olika branscher. Man väljer att pröva sig fram, testa på lite mer för att så småningom landa i ett jobb där man trivs bra.

Detta rimmar dock sämre med den efterfrågan som finns hos många företag. De lever många gånger kvar i den värld där man har många års erfarenhet inom branschen, man har jobbat med liknande arbetsuppgifter och helst ska man ha en viss kännedom om de system bolaget jobbar i. Om man som företag anställer någon/några per år, är det svårt att hålla sig uppdaterad över hur arbetsmarknaden förändras och hur många personers CV ser ut. Man kommer att se mer av kortare anställningar, branschbyten och jobb inom olika tjänsteområden. Detta ligger också i linje med att bemanningsbranschen växt sig allt starkare och allt fler har jobbat som konsulter under längre tid. Bemanningsbranschen står årligen för drygt 100 000 jobb och det har den gjort under ett antal år, vilket givetvis sätter sina spår i många människors CV.

Som företag måste man i allt högre grad våga anställa utanför ”boxen”, dvs våga tänka i nya banor. Man måste våga se personen i högre grad, satsa mer på engagemang, vilja och inställning. En person med rätt attityd och vilja kan i de flesta fall lära sig på relativt kort tid och utväxlingen för bolaget kan bli större om man vågar lyfta in lite nya tankar. En person utan ”rätt” bakgrund har givetvis en något längre startsträcka men uppsidan är många gånger att man dels kan forma personen utifrån hur bolaget vill ha det, samt att man även kan få in annan kunskap i bolaget. En person med flera olika arbetsgivare och uppdrag i bagaget, har förmodligen skaffat sig andra erfarenheter som kan vara värdefulla.

Ett rekryteringsbolag kan inte trolla fram den rätta kandidaten, däremot kan man vara ett bollplank till bolaget när de ska anställa. Man kan ifrågasätta varför alla måsten finns och få bolaget att tänka lite annorlunda. Som rekryteringsföretag ska man ligga i framkant och hålla sig uppdaterad om arbetsmarknaden, man ska fungera som en termometer och veta vilka alternativ som finns för att matcha in rätt person. Ett samarbete med ett rekryteringsföretag ska kännas smidigt, det ska förenkla och det ska i slutänden ha berikat företaget. Varje anställning skall givetvis vara lönsam för bolaget, i annat fall är det ett misslyckande. Som inköpande företag av rekryteringstjänster skall man vara tydlig med hur rekryteringsföretaget hittar sina kandidater, varför de är bättre på att attrahera dem än bolaget själv, hur de identifierar och hittar personer man själv inte hittar. Rekryteringsföretaget skall helt enkelt vara betydligt vassare än bolaget själv på att hitta rätt personer, i annat fall är det bortkastade pengar.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • •
 

Entreprenörskapet, skatterna och jobben – hänger det ihop på nåt sätt?

On 14 oktober, 2013, in Mitt synsätt, by stefan
6

Det var drygt 6 år sen jag startade mitt första aktiebolag. Det var starten på mitt liv som entreprenör, ett liv som sedan dess har givit mig kunskaper om mängder av saker jag tidigare inte kunde eller förstod. Entreprenörslivet är annorlunda på flera olika sätt, det är nog inget för den som har ett vacklande självförtroende eller den som behöver mycket trygghet. Som entreprenör står man i stort sett utanför alla trygghetssystem, det gäller att hålla bollen i rullning i annat fall blir det körigt.

Jag valde att starta ett bolag inom rekrytering och bemanning, vilket är något jag brinner för. Då får jag möjligheten att jobba både med människor och för människor, vilket känns bra. För mig är det viktigt att jag jobbar med något som känns meningsfullt, annars skulle jag aldrig orka lägga ner den tiden som krävs för att lyckas. När man väljer att driva eget så lägger man sitt liv i den egna vågskålen och då krävs det att den andra vågskålen är såpass välfylld med annat värdeskapande att den åtminstone väger nästan lika mycket. Om man som i mitt fall väljer arbetsmarknaden som spelplan, innebär det också att man bör följa med vad som händer politiskt. Ändrade lagar, skatter eller annat kan förändra spelplanen markant och då är det viktigt att hålla sig uppdaterad.

Om drygt ett år är det val i Sverige och en av frågorna som står överst på agendan är att skapa fler jobb, det är samtliga partier rörande överens om. Politiker kan bara skapa jobb på den offentliga sidan, på den privata arbetsmarknaden skapar de endast förutsättningar för företag att anställa nya personer. För att det ska anställas nya personer krävs det att det finns en växande efterfrågan efter företagens varor och tjänster eller så krävs det att man som företagare tror såpass mycket på sin verksamhet framgent att man vågar anställa för att växa. Idag jobbar majoriteten av alla anställda inom tjänsteproducerande bolag. Det innebär att de flesta av de företagen betalar enorma summor i arbetsgivaravgifter. För ett stort antal av dessa företag är arbetsgivaravgifter den enskilt största kostnaden. Därför är det lite förvånande för mig som arbetsgivare, som dessutom bara jobbar med företag som står i begrepp att anställa, att vissa politiker inte ser sambandet mellan arbetsgivaravgifter och anställningar.

Inom politiken pratar man ofta om skatter som det absolut bästa styrmedlet. Vill man ha minskad trafik – höjer man skatten, vill man ha minskad alkoholkonsumtion – höjer man skatten osv. Samtliga politiska partier är helt ense om att skatter utgör det enskilt bästa styrmedlet. Därför är det för mig oerhört märkligt att man inte tror att höjda arbetsgivaravgifter kommer att bidra till att företagen kommer avvakta när det kommer till att rekrytera in ny personal. Jag som under 6 års tid jobbat med uthyrning av personal har många gånger sett differentierade prislistor för de som är under 26 år resp över 26 år. Det finns ofta med som krav när det kommer till olika typer av upphandlingar.

Sedan 2008 har vi gått igenom en finanskris och just nu befinner sig stora delar av Europa i en stor ekonomisk kris. Grekland, Spanien, Portugal, Frankrike m.fl har det riktigt tufft och det är givetvis något som påverkar oss här i Sverige. Vi har trots allt klarat oss väldigt bra här, även om det finns tusentals saker att förbättra. Det kommer det alltid att göra, oavsett när, var eller hur vi gör. Det finns ingen universallösning för arbetsmarknaden, det är en ständig process som  hela tiden utvecklas. Det jag dock vet, är att om vi gör saker och ting dyrare så minskar efterfrågan. Om man höjer priset på kläder, mat, resor etc så brukar försäljningen minskas, det är en naturlig följd. Vid mindre disponibel inkomst för hushållen, brukar konsumtionen minska, det är ingen svår ekvation. Därför kan man ju bara gissa vad följden kommer att bli om man höjer arbetsgivaravgifterna? Företagsekonomin funkar precis som privatekonomin, vid ökade kostnader så måste man antingen spara eller så får man försöka öka intäkterna. Att öka intäkterna innebär oftast att sälja mer vilket i de flesta fall kräver fler resurser som leder till ökade kostnader, pengar som i många fall inte finns.

Enligt SCB är Drygt 96 % av alla svenska företag mindre än 10 anställda, för alla dessa bolag är varje anställd en stor investering. 4 av 5 anställningar som gjordes under 2012, skedde i just dessa företag. Dessa bolag drivs av entreprenörer, som valt att satsa på att driva bolag för att de tror på sin verksamhet. Självklart är de ytterst sårbara om den största kostnaden de har ökar. I såna fall är det betydligt säkrare att satsa på den befintliga personalen istället för att nyanställa.

Jag hoppas verkligen att samtliga politiker sätter sig in i arbetsmarknaden på ett djupare plan, att de faktiskt börjar fråga företagarna om vad som skulle få dem att anställa fler personer vs att inte våga. Bara för att man driver bolag innebär det inte att man kan vara humanist. Jag själv drömmer om att fortsätta bygga Next u, att fortsätta på den inslagna vägen och växa verksamheten. Det innebär att jag först o främst måste vara ansvarsfull mot mina befintliga anställda innan jag kan fatta beslut om att investera i flera. Därför är det yttersta vikt för mig att hålla mig uppdaterad om framtiden, jag måste känna av vart åt vinden blåser så jag hinner med att parera i tid. För mig är det att vara en ansvarsfull entreprenör och arbetsgivare.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • •
 

Att vara nere och vända. Ibland ser man inte väggen förrän man tvärbromsar mitt framför den.

On 27 september, 2013, in Personlig utveckling, by stefan
15

Idag satt jag och gick igenom siffrorna för verksamheten. Det var en läsning som kändes ok, inte mer än så. Det är så oerhört tydligt hur mycket som handlar om insats och belöning, gör man för lite blir man bestraffad. Som företagare handlar det om att ständigt försöka vara på topp, att alltid ha en extra växel att lägga i.

När jag summerade första året, sommaren och nu starten på hösten blev jag nästan lite bestört. Samtidigt måste jag vara ärlig med mig själv och inse att jag inte blir yngre, piggare eller mer driven. Hela förra vintern/våren gick åt till förhandling hur vi skulle lösa aktierna i det gamla bolaget. Eftersom affären gick i stöpet gick jag hem, försökte att ladda batterierna under en månad för att sen dra igång nytt bolag. Det var ett slit utan dess like och dessutom att sen få upp bolaget på fötter och fortsätta kämpa. I våras fick vi ett litet brejk, vi gjorde några kanonmånader och jag kände inombords att ”äntligen är vi över kanten”. Samtidigt som jag kände den känslan började jag också slappna av och tänkte att det här ser bra ut. I samband med att känslan av välbefinnande började infinna sig märkte jag också hur oerhört trött jag var, det var som luften gick ur mig, jag började tappa hungern, energin och den där glöden för vad jag höll på med. Helt plötsligt började jag misstro mig själv, började undra om jag gjorde rätt saker och om jag hade startat detta bolag endast i affekt.

I somras fick jag nästan ångest av att bara tänka på Next u, det var som att jag behövde distansera mig från det. Jag ville helst inte prata om det, ville inte fundera på nästa steg eller vad som var nästa mål. Det kändes som jag bara ville fly från allt, att jag var för trött för att orka ladda om igen. Under denna period har det farit många tankar genom huvudet, tankar som, ”Gör jag rätt saker” ”Vad vill jag egentligen göra” ”Är jag rätt man att driva bolag” osv…Jag har bitvis vänt ut och in på mig själv, detta för att bli klok på om jag gör rätt saker.

När hösten väl kom, insåg jag att siffrorna såg rätt tråkiga ut. Dock inget oroande, men däremot långt ifrån där jag vill vara. Samtidigt hade jag knappt ett enda nytt kundbesök inbokat, det var nästan tomt i kalendern. Jag började gräva i mig själv för att hitta energin att börja ringa nya potentiella kunder, men den kom inte. Under 4-5 veckor lyckades jag inte hitta nån energi för att ta tag i problemet med att hitta nya kunder. Jag började sakta inse att jag under väldigt lång tid egentligen gått i ett tomrum, jag var inte utbränd men jag var energimässigt tömd, dels pga allt jobb med att starta nytt men även den långa bittra striden att tappa allt jag hade i det gamla bolaget. Trots allt gör det fortfarande ont i hjärtat att veta att jag gav 4½ år av mitt liv för Ineed, investerade varenda krona jag hade och sen se att bolaget gjorde konkurs 6 månader efter att jag lämnat det. Med det försvann också alla mina pengar, samtidigt som det på sätt och vis också var min baby som försvann. Med detta i åtanke kanske det inte är så konstigt att energin bitvis varit slut, att jag helt enkelt inte orkat med allt.

För några veckor sen började jag dock vakna till, då började jag summera resan och samtidigt öppnade jag ögonen och såg på det hela med lite mer nyktra ögon. Det är inte så himla konstigt att jag var slutkörd, jag tror vem som helst hade varit totalt färdig efter den resan och då ska man ändå veta att jag har ett par resor till i bagaget. Dessutom blev jag av med några personer som stått mig nära vilket också känns tungt. Jag bestämde mig då för att det var dags att börja ta tag i bitarna igen, sluta grubbla och istället börja se framåt. Jag bestämde mig för att släppa offerrollen och återigen sätta mig i förarsätet, det var helt enkelt dags att ta tag i företagandet igen! Jag har sedan dess bokat upp drygt 25 nya möten, genomfört ett antal och äntligen börjar det hända saker. Nu har jag bestämt mig för att se hösten som en möjlighet, en möjlighet att satsa på bolaget och ta nästa steg. Nu får det räcka med självömkan, nu är det dags att bita i det sura, inse att jag under en period varit värdelös och lägga det bakom mig. Nu finns det bara en väg och det är framåt!

Den här veckan som passerat var väl den 3.e i rad som kändes riktigt bra. Äntligen börjar jag känna igen mig själv igen, är inte van att hänga med huvudet. Jag har aldrig varit den personen och det är inget jag strävar efter. Inom en vecka eller två kommer vi att lansera något oerhört spännande, något som idag inte finns på svensk rekrytering – och bemanningsmarknad. Det känns fantastiskt spännande, det är nästan så att jag redan nu längtar till att helgen ska ta slut. Det om nåt måste vara ett tecken på att saker och ting pekar åt rätt håll.

 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • •
 
« Previous Entries Next Entries »