Next u 3 år

On 2 september, 2015, in Personlig utveckling, by stefan
0

Den 14 augusti 2012 startade jag Next u, idag har det gått drygt 3 år sedan den dagen. Jag kommer aldrig glömma känslan när jag och min kollega Sandra flyttade in på vårt rum på kontorshotellet KG10 i Stockholm. Vi var fyllda av förväntan, spänning och nervositet. Känslan av entreprenörskap, ligger mig väldigt varmt om hjärtat, jag får uppfylla mina drömmar, sätta egna mål och förhoppningsvis får jag även möjligheten att uppfylla andra människors drömmar. Om man som jag valt att jobba med arbetsmarknaden som affärsidé, får man mellan varven ordentliga kickar av att se andra människor få sina drömjobb. Det är häftigt att meddela andra människor att de fått jobbet som de sökte, att höra glädjen i deras röster kan göra en hel dag. Ibland är det så lätt att glömma vad det är man gör, vilket värde man tillför och vilken nytta man genererar i värdekedjan.

För mig är det viktigt att jobba med något som känns meningsfullt, det måste ge en inre tillfredsställelse. Jag vet inte om det beror på att jag blivit äldre eller om jag alltid känt så? För att jag ska orka vara motiverad behöver åtminstone jag känna att det kommer inifrån. Visst händer det mellan varven att jag ifrågasätter mitt yrkesval, det skulle vara betydligt enklare att jobba med något som inte innebar lika mycket kontakt med människor. Att jobba med människor på båda sidor, dvs kandidater och kunder är en svår balansakt. Människan är en komplicerad varelse, där det mesta är subjektivt, bygger på tidigare erfarenheter och egen agenda. Att matcha ihop personer med jobb där andra personer är de som fattar besluten är minst sagt en utmaning. Ibland vill man gärna att våra beställare ska våga chansa lite mer för att öka sannolikheten att möta personer som på pappret inte alltid ser ”rätt” ut men som kan visa sig vara precis den som bolaget letat efter.

När man drivit bolag i ett par år blir även det lite slentrian. Det är lätt att ta saker för givet, men emellanåt vaknar man till ordentligt. En av de största skillnaderna mellan att driva eget och vara anställd är ”nerven”, det blir lite mer på riktigt. Både positiva och negativa nyheter kan påverka hela ens liv, det handlar inte ”bara” om att nå sin budget, sina mål eller få positiv feedback från sin chef. Vissa nyheter kan sätta hela bolaget i gungning och då påverkar det ens liv med nära och kära, boende och hela ens ekonomi. Som entreprenör går man ofta i personlig borgen för att kunna få lån, bankerna är sällan pigga på att låna ut pengar utan både hängsle och livrem, vill man gå till andra institut får man betala hög ränta och gå i personlig borgen. Ytterligare alternativ är att ta in externt kapital men då får man släppa ägande i sitt bolag, vilket många inte vill.

När jag sparkade igång Next u, gjorde jag det med drömmen om att skapa det mest moderna rekrytering – och bemanningsföretaget i Sverige. Målet var då såväl som nu att förändra både synsättet man rekryterar på och även själva processen. Jag tror stenhårt på att digitalisera mer, det handlar om att följa med samhällsutvecklingen, där bland annat mobilen blir ett viktigare verktyg. Det handlar också om vårt sätt att arbeta, idag jobbar man alltmer hemifrån, man kommunicerar andra tider på dygnet och jag upplever även att det är lite annorlunda arbetstider. Samtidigt är vi alltmer svåra att nå, telefonväxlarna släpper inte igenom på samma sätt, vi orkar inte ta till oss lika mycket information och det blir allt svårare att selektera informationen. Sociala medier med Facebook i spetsen har ritat om hela vårt landskap, mängden information som kommer den vägen är enorm!

Mitt egna entreprenörskap har pendlat mellan fantastiskt och eländigt. Min första entreprenörsresa som varade i 4½ år, satte stora avtryck på mitt liv, samtidigt är jag väldigt tacksam för alla lärdomar jag drog. Idag när Next u firar 3 år, känner jag en betydligt större kontroll. Väldigt mycket av entreprenörskapet bygger på drömmar om att förändra, idéer att förverkliga och friheten att bestämma. För att lyckas krävs det dock en stor portion envishet, en hel del tålamod och 100 % koll på kassaflödet. För att kunna investera och växa sin verksamhet gäller det att ha full kontroll över likviditet och ekonomi. Vi är inne i en bra fas just nu, vi växer med kontroll, nyanställer och investerar i ny och förbättrad teknik. Detta gör vi för att förflytta bolaget in i nästa fas, 2016 är målet att vi tar ett ordentligt språng. Just nu går allt enligt plan vilket känns bra, däremot går det aldrig att känna sig lugn, det är ständigt nya utmaningar. Det bästa är min passion och mitt engagemang för det vi gör just nu. Det var länge sen jag kände sån glädje att gå till jobbet som nu, det borgar för en rolig höst/vinter.

Nu kör vi!

Om 1 vecka ska jag föreläsa om försäljning på Stockholms Handelskammare. Försäljning är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Redan som liten grabb började jag sälja, vill minnas att jag var 9-10 år när jag och en kompis ville bygga en kiosk i skogen och sälja godis och tidningar. Kiosken blev aldrig byggd, däremot föddes en låga för försäljning som sedan dess aldrig slocknat. I hela mitt vuxna liv har jag på olika sätt jobbat med försäljning, både som säljare, försäljningschef, affärsområdeschef och VD. Förutom mitt liv som entreprenör där försäljning är vardag sitter jag även med i ledningsgruppen för Sälj & Marknadshögskolan. Där får jag möjlighet att vara med och påverka kommande säljares utbildning och dessutom får jag möjlighet att möta dem och lyssna till deras syn på framtidens sälj vilket är spännande. 

För mig är försäljningsyrket fint, det är ett jobb där du på riktigt kan påverka din egen vardag. Som säljare blir man ständigt bedömd utifrån sin prestation, det kan vara tufft för många. Det är inte alltid kul att kliva in på kontoret och få berätta för gänget att man inte får till några avslut. De flesta företags framgång hänger på att säljarna levererar in nya affärer för att hjulen ska snurra. För många ”stolpe ut” kan få även den bästa säljaren att börja tvivla på sig själv. Jag vet inte hur många gånger jag suttit med säljare och försökt att identifiera varför det är motflyt. Många gånger får man som chef vara lika mycket psykolog som chef, det är en tunn lina mellan moroten och piskan, båda behövs, men en erfaren säljchef har känslan att veta när man ska ställa krav och när man ska uppmuntra och peppa.

För mig är det lite sårande att många idag ser ner på säljyrket. För många är det synonymt med att man ”kränger” på någon mot sin vilja, så skulle jag aldrig se det. För mig är en säljare rakryggad, man säljer inte på en kund något som denne inte behöver eller vill ha. Man måste vara oerhört tydlig i sin behovsanalys och verkligen förstå hur kunden tänker, vad denne behöver och vilket problem som behöver lösas. För mig består själva försäljningen i att lösa en kunds utmaningar/problem med sin tjänst/produkt, på ett sätt så att kunden återkommer och blir en kund på riktigt. Egentligen blir man inte kund förrän man köper igen, det är först då som man får kvitto på att kunden är nöjd. 

För mig har framgångsrika säljare ett antal gemensamma egenskaper

– En stark egen motor som gör att de driver sig själva.

– Tävlingsinstinkt och vinnarskalle, man gillar helt enkelt inte att förlora.

– Intelligens, man är snabbtänkt och har lätt att suga åt sig information.

– Optimism, man vet att det går ett antal Nej på varje Ja, man tar det inte personligt.

– Man vet att försäljning är ett nummerspel, fler samtal leder till mer möten som ger fler affärer.

Eftersom jag jobbar för Sälj & Marknadshögskolan blir jag bedrövad att myndigheten för yrkesutbildning inte satsar på försäljning, jag skrev en debattartikel om det som deras pressansvarig valde att besvara. Tyvärr blev bara 5 av 89 ansökta utbildningar inom försäljning beviljade för 2015, det skickar ganska tydliga signaler till att försäljning inte är prioriterat i myndighetens ögon.

Själv kommer jag fortsätta missionera försäljning, jag tycker att det behövs! Min förhoppning är att jag kommer få med mig många fantastiska fanbärare som likt mig håller yrkesstoltheten högt. Jag kommer att anställa 2 nya säljare till Next u och jag räknar med att bygga en säljorganisation där alla kommer att gå stolta och rakryggade. Trots att jag är VD så kommer jag alltid bära ett säljhjärta. På min gravsten kommer det att stå ”En gång säljare – Alltid säljare” 

Ett nytt år har börjat, ett år med nya förhoppningar, mål och förväntningar. Det är alltid med en viss spänning man tar sig an ett nytt år. Det känns lite grann som att börja om på nytt, nu får man en ny chans. Det är efter ett årsskifte som många bland annat börjar fundera på ett nytt jobb. Jag har redan fått ett par samtal från personer som funderar på att röra på sig och som frågat vad de bör tänka på. Det är nu när energin är pånyttfödd, när batterierna förhoppningsvis är påfyllda och vi har färska löften att ta bejaka som det ska hända! Det är nu – Ditt nästa jag ska inträffa. Det är faktiskt det som namnet Next u symboliserar. Varumärket syftar till att tänka i termen att vi alla har ett nästa jag, att vi alla kan förändra våra liv och nå dit vi vill, förutsatt att vi vill. Next u, you make the difference  – Det är Du som gör skillnaden.

Jag har alltid tyckt att man som individ gör skillnaden i sitt eget liv, ingen annan kan fatta besluten åt dig. Vi har alla eget ansvar för vad vi vill göra med våra liv. Oavsett hur man växt upp, vilken bakgrund man har så är det upp till varje individ att skapa sig den tillvaro man vill ha. Varje människa har sina egna preferenser för vad som är framgångsrikt, vi har alla våra egna mål att sträva efter. Det finns inget facit, det är det som är det fina med livet, det finns bara en inre tillfredsställelse. Visst är det lätt att man kikar på människor runt om kring och tycker att deras liv verkar så bra och inte blir det bättre med sociala medier där många verkar ha det så fantastiskt. Men faktum kvarstår, vill man förändra sitt liv så är det möjligt. Det kommer inte att ske snabbt, det kommer att ta sin tid. Man måste vara beredd på uppoffringar, på att förändra gamla vanor, att fatta obekväma beslut, men i slutänden tycker nog de flesta att det var värt det. Man brukar prata om talanger, men ingen talang har blivit det utan uppoffring, det ligger ofta oerhört mycket jobb bakom varje framgång. Det är lätt att titta avundsjukt på någon och tycka att den personen har haft mycket gratis, men ingenting är gratis. Visst har vi alla olika förutsättningar, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, men det finns så oerhört många exempel på människor som lyckats trots att de haft allting emot sig. Det handlar om inställning – vill man så kan man!

Häromdagen var jag på gymmet, då passade jag på att fråga tjejen i receptionen hur det såg ut nu efter nyår. Hon sa att det var galet och att det alltid var så efter nyår. Den största utmaningen enligt henne var att få folk att orka förändra, att fortsätta vecka ut och vecka in. När vardagen har kommit tillbaka, när motivationen tryter och resultaten inte blir som man hoppats då blir det lätt att man ger upp. Besvikelsen att inte all träning ger den effekt man hade hoppats gör att många faller in i vardagslunken igen och ett missat träningspass följs av ytterligare ett och vips så har man lagt det på is. Vi är byggda med ett väldigt starkt behov av belöning, vår hjärna är konstruerad med ett belöningssystem där dopaminet som utsöndras skänker oss en tillfredsställande känsla. Om vi inte belönar våra prestationer, kommer vi successivt att tappa gnistan att nå det mål vi satt upp. Utifrån det är det viktigt att sätta upp mål, både små delmål och ett större mål. Vi ska se till att ge oss själva belöning när vi når ett delmål och vi ska sätta upp en tidsplan som är rimlig, som ger oss utrymme att lyckas nå vårt mål utan att behöva försaka allt för mycket.

Om målet är att byta jobb under året, ska man se till att ge sig själv bra förutsättningar för att lyckas. En bra start är att ta reda på vad man vill jobba med, är det ett speciellt företag eller bransch som lockar? För att kunna nå ett mål är det bra att det är tydligt och då funkar det inte bara med ”byta jobb” och sen tro att det kommer lösa sig. Man får rekognosera, fråga sina vänner och försöka läsa på om branscher och företag som ser intressanta ut. När man väl har fått lite koll på vad man vill göra, är det dags att sätta upp sitt mål och sen göra en plan för att ta sig dit. Det kanske är så att man siktar på en vis typ av roll på ett bolag men att den inte finns tillgänglig just nu, då kanske det första målet är att ta sig in på bolaget och sen successivt jobba mot den rollen. Det kan ta sin tid, ett mål kan lätt sträcka sig över flera år, det viktiga är att staka ut vägen dit, vad som behövs för att nå dit över tid. Man kanske behöver komplettera med en viss typ av utbildning, språk eller något annat. Under den resan får man se till att ge sig själv belöningar och tala om för sig själv att man gör rätt. Många gånger är det bra att jämföra med idrottens värld, titta bara på de personer som gör en OS satsning, då handlar det om 4 år, med en tydlig plan. Att vara kortsiktig är inte melodin för den som är tillräckligt sugen att nå fram till ett visst mål. Det viktiga är att inte glömma av att njuta av resan, trots allt handlar livet om att leva i nuet, inte i en framtid.

Eftersom jag sedan barnsben alltid trott på att allt är möjligt, måste jag själv leva som jag lär. Jag har satt upp mina mål och jag är långtifrån där, jag tvivlar ofta om jag gör rätt saker, om jag tar rätt beslut, om jag valt rätt osv. Min egen resa har varit allt annat än rak, det har varit ett ständigt kämpande från att jag var liten till idag. Givetvis önskar jag ibland att jag hade fattat andra beslut, att jag hade valt andra spår, men nu är det som det är. För mig handlar det om att se framåt, att inse att livet är orättvist men att förstå att den enda som kan göra skillnaden i mitt liv är jag själv. Jag har alltid haft ett extremt starkt rättvisepatos och det får jag kämpa mycket med. Jag har jobbat stenhårt med att acceptera att livet är orättvist och utifrån det försöka forma det som jag vill. Skulle jag inte accepterat det hade jag förmodligen blivit bitter, jag hade börjat skylla på min omgivning och blivit avundsjuk, vilket är något jag avskyr. Bitterhet är för mig den sämsta egenskapen som finns, ur bitterhet kommer inget gott. Bitterhet är som ett gift som sakta bryter ner en. Att se sig själv som ett offer kommer aldrig leda till något gott. Jag kan spåra en hel del av offermentalitet på främst twitter. Där finns ett antal som ständigt ser sig själv som offer, de enda som mår dåligt av det är dem själva.

Nu är året 6 dagar gammalt och allt ligger framför oss. Vi går mot ljusare tider, om några månader slår blommorna ut, vårsolen värmer oss igen och allt blir lite lättare. Kanske är detta året då du blir ”Ditt nästa jag” och gör skillnaden för ditt liv? Beslutet är helt ditt eget, resan kommer inte att bli enkel men den kan bli spännande! Jag skulle vilja avsluta med att citera de första 2 meningarna i ett gammal svenskt pojkband som heter Noice , ”Du lever bara en gång och den gången är nu. Det finns bara en som vet hur du ska leva och det är du”

 

När jag växte upp var det ofta vuxna som sa till mig att jag måste ha tålamod. ”Rom byggdes inte på en dag” har jag hört mer än en gång och jag minns att jag ofta blev ganska frustrerad över de vuxna som inte förstod nåt. Idag när jag själv är vuxen, börjar jag förstå vad de menade, saker och ting tar tid, erfarenhet är något man lever sig till och jag borde faktiskt ha lyssnat lite mer noggrant ibland. Många gånger är det bra att ha lite tålamod, saker och ting tenderar att ta lite mer tid än vad man tror.

Vid ett 10-tal tillfällen under augusti/september har jag haft förmånen att träffa drygt 70 entreprenörer och chefer på frukost. På varje frukost har det varit några gemensamma nämnare som kommit upp, en av dessa har varit att yngre människor skulle behöva jobba på sitt tålamod. Många upplever att de yngre människorna som de har anställt, ganska ofta kliver in och vill snacka om sin utvecklingsplan, sitt nästa steg och hur de vill ha det på sitt jobb. Trots att de många gånger inte varit där längre än några månader. Många av dessa chefer är inte vana med den framfusigheten, vilket många gånger har resulterat i en krock, som tyvärr lett till att den yngre personen till valt att säga upp sig. Det här är olyckligt och jag tror att kommunikationen och förväntningarna är det som är boven i dramat.

Under en av dessa frukostar var det en av deltagarna som berättade hur de hade jobbat med detta. De hade tidigare haft väldigt stor personalomsättning i sin säljorganisation men nu hade de fått ordning på det. De hade nu ändrat sin strategi och valt att vara tydligare redan vid starten av sin rekrytering. De hade valt att satsa mer på oprövade kort som saknade branschkunskap, de hade också valt att satsa mycket på intern utbildning och på ”mjuka” belöningar. För att identifiera dessa ”mjuka” belöningar hade de pratat med de anställda på tidigt stadium och frågat vad de tyckte var viktigt, vad som motiverade dem och vilka förväntningar de hade på sitt jobb. Därefter hade de presenterat en plan där företaget visade vilka förväntningar man hade på dem, vilka belöningar man hade satt upp och vilka regler som gällde. Allt var tydligt och det fanns ett medbestämmande, vilket många hade uppskattat.

Med tanke på att majoriteten av svenska chefer ofta har passerat 35 år, blir lätt kommunikationen med den yngre generationen lite trubbig. Förväntningarna på varann är olika vilket i slutänden sällan brukar bli bra. Därför gillade jag det sättet som företaget ovan använde sig av för att skapa en bättre sammanhållning, uthållighet och därmed resultat. Min erfarenhet efter 8 år inom rekrytering och bemanning är liknande. Jag tycker mig gradvis se att tålamodet är något som successivt blivit sämre och man vill gärna göra karriär på kort tid. Ofta vill man nå drömjobbet direkt, utan att behöva börja nedifrån. De flesta av oss har börjat nånstans och jobbat oss uppåt, det är också det som skapat vår kunskapsbank, som så ofta behövs för att kunna hantera olika situationer.

Förra veckan var jag på ett möte med ledningsgruppen på Sälj & Marknadshögskolan. Där var 2 elever med som klassrepresentanter. Vi pratade lite om vad de ville göra och den ena tjejen sa att hon nog ville jobba inom marknad istället för sälj. Jag förstod henne, samtidigt pratade vi om konkurrensen på arbetsmarknaden i allmänhet och på marknad i synnerhet. På varje marknadsjobb brukar det komma hundratals ansökningar där många är väldigt kvalificerade, vilket gör det extremt svårt att nå hela vägen fram. Därför gav jag henne rådet att börja på sälj för att lära sig och sen söka sig vidare internt. Jag sa att hon kommer att få räkna med att göra ett antal år inom sälj innan hon kan söka sig vidare. Jag tror många skulle tjäna på att se ett jobb lite mer långsiktigt, att börja nånstans på ett bolag, se till att över tid visa resultat och på så vis bygga sig ett eget varumärke. Livet är inget 100 meters lopp utan det handlar om att springa marathon, det gäller att vara uthållig och leverera över tid. En karriär tar tid att bygga, eller som man brukade säga till mig när jag växte upp ”Rom byggdes inte på en dag”.

Nu är det mitten av maj och nästan hela våren har passerat revy. Varje år är det samma sak, man står i mars och tänker ”nu har vi allt framför oss” och sen rusar tiden iväg. För alla de som pluggar är detta en tuff period, de sista tentorna skall klaras av, inlämningsarbeten, uppsatser och annat ska ligga i slutfasen. Samtidigt är det en mängd fritidsaktiviteter som drar, det är parkhäng, uteserveringar och diverse picknickar. Allt ska in i en redan fulltecknad kalender, klart det blir lite stressigt. Å mitt i allt detta är det många som dessutom måste börja fundera på sommarjobb, nu finns möjligheten att både tjäna pengar och skaffa sig yrkeserfarenhet. Klart livet kan te sig en smula svårt, det måste helt enkelt börja prioriteras, vissa saker måste väljas bort.

Jag tänkte passa på att förtälja lite om hur många arbetsgivare resonerar kring sommarjobb och studier. Är det något som man väger in, eller är det mest en massa tomt snack? Under drygt 8 års tid har jag haft förmånen att få träffa företag och prata rekrytering och jobb i allmänhet. Det har varit diskussioner om det mesta och många gånger har vi hamnat kring ämnet utbildning och hur viktigt det är för en karriär. Slutsatserna är många och jag tolkar dem som relativt samstämmiga  kring synen på attityd och inställning. Att man oavsett vidareutbildning eller inte måste visa att man faktiskt vill någonstans, inte bara i ord utan visa det i handling. Sommarjobb och extrajobb vid sidan av studierna visar på en inställning att man faktiskt vill lite mer, att man förstår att yrkeserfarenhet ihop med studier är mycket värt. Det visar på en inställning att man förstår värdet av att kavla upp ärmarna, att man har kapacitet att både studera och jobba.

På alla konkurrensutsatta marknader krävs det lite extra, så är det även på arbetsmarknaden. Vill man sticka ut bland många så krävs det något extra, förutsatt att man siktar lite högre. Många tror tyvärr att en vidareutbildning efter gymnasiet är en gratis biljett in på arbetsmarknaden, men så är det dessvärre inte idag. De år man väljer att investera i skolgången skall jämföras med någon som kanske är skoltrött och väljer att resa och jobba istället. Alla väljer sin egen personliga väg, det finns ingen universell väg som passar alla, livet är långt vilket innebär att man bör tänka långsiktigt. Däremot anses extrajobbande och sommarjobbande vid sidan av studierna som klart meriterande. Att kombinera teori och praktik ger inte bara pluspoäng i ett CV, det ger även värdefulla erfarenheter, nyttiga kontakter och kan vara insteget för en vidare karriär. Än så länge har jag inte stött på den arbetsgivare som inte ser positivt på detta. Att välja universitet/högskola är en utmärkt start, men det är ingen garanti för att lyckas,  det valet ligger på varje enskild individ. Många företag resonerar just nu ”hire for attititud – train for skill”, med andra ord – var på tårna och se till att bygga nätverk och kontakter.

För inte så länge sen så rapporterade SVT att kontakter fortfarande är det överlägset bästa sättet att skaffa jobb. 8 av 10 jobb förmedlades via kontakter på nåt sätt, det är värt att fundera över. De kontakterna byggs ofta via olika personer man jobbar med. Eftersom arbetsmarknaden ständigt förändras och folk byter jobb, är det viktigt att bygga upp och vårda sina relationer. Den chef man en gång jobbade med kan lätt välja att kontakta en igen när läge uppstår. Det är inte för inte som hela team kan försvinna från olika arbetsplatser, utifrån det är viktigt att få sina första steg in så fort som möjligt. När man väl är inne gäller det att göra ett bra jobb, se till att basics som att komma i tid och leverera det man lovat, upprätthålls. Det handlar egentligen om val, människor som väljer andra människor att jobba med. Man glömmer inte bort bra personer man jobbat med, man behåller dem kvar i minne. Via sociala nätverk som ex Linkedin är det dessutom lätt att hålla kontakten med folk, man ser var andra tar vägen och det blir lätt att connecta när tillfälle väl uppstår.

Mitt tips till alla som funderar på om man ska söka sommarjobb eller extrajobb är – Gör det! Börja bygg dina kontakter, bygg ditt CV, det som investeras i tid och engagemang nu, kan skördas sen. Ge dig själv en språngbräda in på arbetsmarknaden, det kommer du att ha glädje av resten av livet, det är mitt tips.