Next u 3 år

On 2 september, 2015, in Personlig utveckling, by stefan
0

Den 14 augusti 2012 startade jag Next u, idag har det gått drygt 3 år sedan den dagen. Jag kommer aldrig glömma känslan när jag och min kollega Sandra flyttade in på vårt rum på kontorshotellet KG10 i Stockholm. Vi var fyllda av förväntan, spänning och nervositet. Känslan av entreprenörskap, ligger mig väldigt varmt om hjärtat, jag får uppfylla mina drömmar, sätta egna mål och förhoppningsvis får jag även möjligheten att uppfylla andra människors drömmar. Om man som jag valt att jobba med arbetsmarknaden som affärsidé, får man mellan varven ordentliga kickar av att se andra människor få sina drömjobb. Det är häftigt att meddela andra människor att de fått jobbet som de sökte, att höra glädjen i deras röster kan göra en hel dag. Ibland är det så lätt att glömma vad det är man gör, vilket värde man tillför och vilken nytta man genererar i värdekedjan.

För mig är det viktigt att jobba med något som känns meningsfullt, det måste ge en inre tillfredsställelse. Jag vet inte om det beror på att jag blivit äldre eller om jag alltid känt så? För att jag ska orka vara motiverad behöver åtminstone jag känna att det kommer inifrån. Visst händer det mellan varven att jag ifrågasätter mitt yrkesval, det skulle vara betydligt enklare att jobba med något som inte innebar lika mycket kontakt med människor. Att jobba med människor på båda sidor, dvs kandidater och kunder är en svår balansakt. Människan är en komplicerad varelse, där det mesta är subjektivt, bygger på tidigare erfarenheter och egen agenda. Att matcha ihop personer med jobb där andra personer är de som fattar besluten är minst sagt en utmaning. Ibland vill man gärna att våra beställare ska våga chansa lite mer för att öka sannolikheten att möta personer som på pappret inte alltid ser ”rätt” ut men som kan visa sig vara precis den som bolaget letat efter.

När man drivit bolag i ett par år blir även det lite slentrian. Det är lätt att ta saker för givet, men emellanåt vaknar man till ordentligt. En av de största skillnaderna mellan att driva eget och vara anställd är ”nerven”, det blir lite mer på riktigt. Både positiva och negativa nyheter kan påverka hela ens liv, det handlar inte ”bara” om att nå sin budget, sina mål eller få positiv feedback från sin chef. Vissa nyheter kan sätta hela bolaget i gungning och då påverkar det ens liv med nära och kära, boende och hela ens ekonomi. Som entreprenör går man ofta i personlig borgen för att kunna få lån, bankerna är sällan pigga på att låna ut pengar utan både hängsle och livrem, vill man gå till andra institut får man betala hög ränta och gå i personlig borgen. Ytterligare alternativ är att ta in externt kapital men då får man släppa ägande i sitt bolag, vilket många inte vill.

När jag sparkade igång Next u, gjorde jag det med drömmen om att skapa det mest moderna rekrytering – och bemanningsföretaget i Sverige. Målet var då såväl som nu att förändra både synsättet man rekryterar på och även själva processen. Jag tror stenhårt på att digitalisera mer, det handlar om att följa med samhällsutvecklingen, där bland annat mobilen blir ett viktigare verktyg. Det handlar också om vårt sätt att arbeta, idag jobbar man alltmer hemifrån, man kommunicerar andra tider på dygnet och jag upplever även att det är lite annorlunda arbetstider. Samtidigt är vi alltmer svåra att nå, telefonväxlarna släpper inte igenom på samma sätt, vi orkar inte ta till oss lika mycket information och det blir allt svårare att selektera informationen. Sociala medier med Facebook i spetsen har ritat om hela vårt landskap, mängden information som kommer den vägen är enorm!

Mitt egna entreprenörskap har pendlat mellan fantastiskt och eländigt. Min första entreprenörsresa som varade i 4½ år, satte stora avtryck på mitt liv, samtidigt är jag väldigt tacksam för alla lärdomar jag drog. Idag när Next u firar 3 år, känner jag en betydligt större kontroll. Väldigt mycket av entreprenörskapet bygger på drömmar om att förändra, idéer att förverkliga och friheten att bestämma. För att lyckas krävs det dock en stor portion envishet, en hel del tålamod och 100 % koll på kassaflödet. För att kunna investera och växa sin verksamhet gäller det att ha full kontroll över likviditet och ekonomi. Vi är inne i en bra fas just nu, vi växer med kontroll, nyanställer och investerar i ny och förbättrad teknik. Detta gör vi för att förflytta bolaget in i nästa fas, 2016 är målet att vi tar ett ordentligt språng. Just nu går allt enligt plan vilket känns bra, däremot går det aldrig att känna sig lugn, det är ständigt nya utmaningar. Det bästa är min passion och mitt engagemang för det vi gör just nu. Det var länge sen jag kände sån glädje att gå till jobbet som nu, det borgar för en rolig höst/vinter.

Nu kör vi!

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • • • •
 

Vågar ni prioritera personliga egenskaper före erfarenhet vid rekrytering?

On 25 augusti, 2015, in Rekrytering, by stefan
1

När man pratar med framgångsrika företagsledare, entreprenörer och chefer brukar de oftast framhålla bra personal som en av de avgörande anledningarna till framgångarna. Motiverade människor som drar åt samma håll brukar vara en cocktail som de flesta drömmer om. På många låter som det som att de haft tur att hitta alla dessa personer, personligen tror jag bra ledarskap, värderingar och en tydlig kultur skapar ett vinnande koncept. Människor som är motiverade, som vet vad deras uppgifter är och som har tydliga mål, brukar oftast leverera. Det förstår de flesta, men ändå är det så svårt att uppnå.

Allt börjar med ledarskapet, en ledare som har en tydlig målbild och som kommunicerar den, brukar lättare få människor med sig. En sådan ledare brukar oftast uppmuntra oliktänkande och vågar både tänka och agera i nya banor. Såna ledare brukar ofta vara duktiga på att forma sina medarbetare och rekryterar oftare personer med rätt inställning och attityd istället för att stirra sig blind på erfarenhet av bransch o dylikt. Tänk vad mycket ny kunskap företag får när personer med annan bakgrund och erfarenhet kommer in i bolaget. Många branscher brukar utvecklas genom att studera andra branscher, oftast hittar man de nya spännande ideérna genom att hämta kunskap utifrån. Vad är det som gör att många inte vågar gå utanför sin ”ram” och rekrytera in personligheter istället för erfarenheter?

Min gissning är att man hellre spelar säkert än utmanar gängse norm. Om man inte är högsta chef, är det lätt att bli ifrågasatt om inte den nyanställde levererar på en gång. Många är otåliga, har inte tid eller ork att lägga ner den ansträngning som krävs för att lära upp någon. Det är så mycket enklare att ta någon från branschen, då behöver man endast lära dem saker som företagskultur, värderingar och system. Det andra bör de rimligtvis ha med sig från tidigare arbetsgivare. Utvecklingskurvan är betydligt snabbare för någon som kan branschen, däremot brukar den plana ut efter inte alltför lång tid. Om man däremot vågar satsa på rätt personlighet istället, kan den kurvan många gånger skena iväg efter ett tag. En riktigt motiverad och stimulerad person kan försätta berg. Alla är vi som mest kreativa när vi är nyfikna på något, det är då vi hittar nya metoder, vi söker massa information och vi suger verkligen i oss kunskap. Nyfikenhet är en underskattad egenskap, det är sällan man hittar det ordet i en platsannons.

Hur ska man göra och vad krävs för att man ska våga ta in oprövade kort? Det krävs mod, det krävs en tydlig bild över arbetsbeskrivning och man behöver ha en realistisk tidsplan för att personen ska bli produktiv. Man behöver också ha ett bra introduktionsprogram där den anställde får ett helhetsbild om företaget och dess målbild. Hur många gånger har vi inte suttit på någon middag där någon berättar hur fantastiskt just deras arbetsgivare är! De beskriver i detalj hur kul de har på jobbet, hur stimulerande chefen och arbetsuppgifterna är och varje dag är en utmaning. Visst är det lätt att bli avundsjuk på den där härliga entusiasmen. Det är lätt att bli lite cynisk inombords och tänka ”vänta du bara”. Men det är underbart med människor som brinner för sitt företag, vilka ambassadörer de är. Min och vår ambition på Next u är att få fler företag och beställande chefer att våga satsa på lite oprövade kort. Vi har alltför många gånger sett vilken enorm utväxling det kan ge när företag tar in någon där de ser potentialen men personen saknar den ”rätta” bakgrunden. Trenden pekar i rätt riktning, idag blir det tydligare att man kikar allt mer på personliga egenskaper och mindre på tidigare erfarenheter. Viljan att lära ihop med nyfikenhet och hög ambitionsnivå, visar sig ofta vara en formel som ger oanade resultat.

Sverige idag ser inte ut som det gjorde för bara några år sen. Vi har en hel generation ungdomar som vill ut i arbetslivet, deras CV är ofta brokiga. Man har haft en mängd olika jobb, det finns sällan en röd tråd utan man prövar sig fram för att hitta rätt. Många arbetsgivare är lite försiktiga med att anställa någon som haft 4-5 olika jobb inom loppet av 2 år. Det är fullt förståeligt, det kostar både pengar och energi att lära upp någon. Samtidigt kan det vara en möjlighet att få in ny och annorlunda kreativitet som kan smitta av sig på andra medarbetare. Rätt riktad energi är en fantastisk tillgång för alla bolag. Min gissning är att fler företag kommer att våga se över sina framtida policies och processer. Hur ser er rekryteringsprocess ut, vågar ni gå utanför ramen och se mer till personen än till erfarenheten? Frågan är både svår och tuff att besvara, det beror självklart på typ av tjänst som skall tillsättas. Men visst är det en intressant frågeställning och framförallt nödvändig på den arbetsmarknad som vi befinner oss på idag.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • • • • •
 

Framgångsrik försäljning kräver vissa specifika egenskaper!

On 15 maj, 2015, in Personlig utveckling, by stefan
0

Om 1 vecka ska jag föreläsa om försäljning på Stockholms Handelskammare. Försäljning är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Redan som liten grabb började jag sälja, vill minnas att jag var 9-10 år när jag och en kompis ville bygga en kiosk i skogen och sälja godis och tidningar. Kiosken blev aldrig byggd, däremot föddes en låga för försäljning som sedan dess aldrig slocknat. I hela mitt vuxna liv har jag på olika sätt jobbat med försäljning, både som säljare, försäljningschef, affärsområdeschef och VD. Förutom mitt liv som entreprenör där försäljning är vardag sitter jag även med i ledningsgruppen för Sälj & Marknadshögskolan. Där får jag möjlighet att vara med och påverka kommande säljares utbildning och dessutom får jag möjlighet att möta dem och lyssna till deras syn på framtidens sälj vilket är spännande. 

För mig är försäljningsyrket fint, det är ett jobb där du på riktigt kan påverka din egen vardag. Som säljare blir man ständigt bedömd utifrån sin prestation, det kan vara tufft för många. Det är inte alltid kul att kliva in på kontoret och få berätta för gänget att man inte får till några avslut. De flesta företags framgång hänger på att säljarna levererar in nya affärer för att hjulen ska snurra. För många ”stolpe ut” kan få även den bästa säljaren att börja tvivla på sig själv. Jag vet inte hur många gånger jag suttit med säljare och försökt att identifiera varför det är motflyt. Många gånger får man som chef vara lika mycket psykolog som chef, det är en tunn lina mellan moroten och piskan, båda behövs, men en erfaren säljchef har känslan att veta när man ska ställa krav och när man ska uppmuntra och peppa.

För mig är det lite sårande att många idag ser ner på säljyrket. För många är det synonymt med att man ”kränger” på någon mot sin vilja, så skulle jag aldrig se det. För mig är en säljare rakryggad, man säljer inte på en kund något som denne inte behöver eller vill ha. Man måste vara oerhört tydlig i sin behovsanalys och verkligen förstå hur kunden tänker, vad denne behöver och vilket problem som behöver lösas. För mig består själva försäljningen i att lösa en kunds utmaningar/problem med sin tjänst/produkt, på ett sätt så att kunden återkommer och blir en kund på riktigt. Egentligen blir man inte kund förrän man köper igen, det är först då som man får kvitto på att kunden är nöjd. 

För mig har framgångsrika säljare ett antal gemensamma egenskaper

– En stark egen motor som gör att de driver sig själva.

– Tävlingsinstinkt och vinnarskalle, man gillar helt enkelt inte att förlora.

– Intelligens, man är snabbtänkt och har lätt att suga åt sig information.

– Optimism, man vet att det går ett antal Nej på varje Ja, man tar det inte personligt.

– Man vet att försäljning är ett nummerspel, fler samtal leder till mer möten som ger fler affärer.

Eftersom jag jobbar för Sälj & Marknadshögskolan blir jag bedrövad att myndigheten för yrkesutbildning inte satsar på försäljning, jag skrev en debattartikel om det som deras pressansvarig valde att besvara. Tyvärr blev bara 5 av 89 ansökta utbildningar inom försäljning beviljade för 2015, det skickar ganska tydliga signaler till att försäljning inte är prioriterat i myndighetens ögon.

Själv kommer jag fortsätta missionera försäljning, jag tycker att det behövs! Min förhoppning är att jag kommer få med mig många fantastiska fanbärare som likt mig håller yrkesstoltheten högt. Jag kommer att anställa 2 nya säljare till Next u och jag räknar med att bygga en säljorganisation där alla kommer att gå stolta och rakryggade. Trots att jag är VD så kommer jag alltid bära ett säljhjärta. På min gravsten kommer det att stå ”En gång säljare – Alltid säljare” 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • • • • •
 

Blir 2015 året som förändrar dig till att bli – Ditt nästa jag?

On 6 januari, 2015, in Personlig utveckling, by stefan
0

Ett nytt år har börjat, ett år med nya förhoppningar, mål och förväntningar. Det är alltid med en viss spänning man tar sig an ett nytt år. Det känns lite grann som att börja om på nytt, nu får man en ny chans. Det är efter ett årsskifte som många bland annat börjar fundera på ett nytt jobb. Jag har redan fått ett par samtal från personer som funderar på att röra på sig och som frågat vad de bör tänka på. Det är nu när energin är pånyttfödd, när batterierna förhoppningsvis är påfyllda och vi har färska löften att ta bejaka som det ska hända! Det är nu – Ditt nästa jag ska inträffa. Det är faktiskt det som namnet Next u symboliserar. Varumärket syftar till att tänka i termen att vi alla har ett nästa jag, att vi alla kan förändra våra liv och nå dit vi vill, förutsatt att vi vill. Next u, you make the difference  – Det är Du som gör skillnaden.

Jag har alltid tyckt att man som individ gör skillnaden i sitt eget liv, ingen annan kan fatta besluten åt dig. Vi har alla eget ansvar för vad vi vill göra med våra liv. Oavsett hur man växt upp, vilken bakgrund man har så är det upp till varje individ att skapa sig den tillvaro man vill ha. Varje människa har sina egna preferenser för vad som är framgångsrikt, vi har alla våra egna mål att sträva efter. Det finns inget facit, det är det som är det fina med livet, det finns bara en inre tillfredsställelse. Visst är det lätt att man kikar på människor runt om kring och tycker att deras liv verkar så bra och inte blir det bättre med sociala medier där många verkar ha det så fantastiskt. Men faktum kvarstår, vill man förändra sitt liv så är det möjligt. Det kommer inte att ske snabbt, det kommer att ta sin tid. Man måste vara beredd på uppoffringar, på att förändra gamla vanor, att fatta obekväma beslut, men i slutänden tycker nog de flesta att det var värt det. Man brukar prata om talanger, men ingen talang har blivit det utan uppoffring, det ligger ofta oerhört mycket jobb bakom varje framgång. Det är lätt att titta avundsjukt på någon och tycka att den personen har haft mycket gratis, men ingenting är gratis. Visst har vi alla olika förutsättningar, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, men det finns så oerhört många exempel på människor som lyckats trots att de haft allting emot sig. Det handlar om inställning – vill man så kan man!

Häromdagen var jag på gymmet, då passade jag på att fråga tjejen i receptionen hur det såg ut nu efter nyår. Hon sa att det var galet och att det alltid var så efter nyår. Den största utmaningen enligt henne var att få folk att orka förändra, att fortsätta vecka ut och vecka in. När vardagen har kommit tillbaka, när motivationen tryter och resultaten inte blir som man hoppats då blir det lätt att man ger upp. Besvikelsen att inte all träning ger den effekt man hade hoppats gör att många faller in i vardagslunken igen och ett missat träningspass följs av ytterligare ett och vips så har man lagt det på is. Vi är byggda med ett väldigt starkt behov av belöning, vår hjärna är konstruerad med ett belöningssystem där dopaminet som utsöndras skänker oss en tillfredsställande känsla. Om vi inte belönar våra prestationer, kommer vi successivt att tappa gnistan att nå det mål vi satt upp. Utifrån det är det viktigt att sätta upp mål, både små delmål och ett större mål. Vi ska se till att ge oss själva belöning när vi når ett delmål och vi ska sätta upp en tidsplan som är rimlig, som ger oss utrymme att lyckas nå vårt mål utan att behöva försaka allt för mycket.

Om målet är att byta jobb under året, ska man se till att ge sig själv bra förutsättningar för att lyckas. En bra start är att ta reda på vad man vill jobba med, är det ett speciellt företag eller bransch som lockar? För att kunna nå ett mål är det bra att det är tydligt och då funkar det inte bara med ”byta jobb” och sen tro att det kommer lösa sig. Man får rekognosera, fråga sina vänner och försöka läsa på om branscher och företag som ser intressanta ut. När man väl har fått lite koll på vad man vill göra, är det dags att sätta upp sitt mål och sen göra en plan för att ta sig dit. Det kanske är så att man siktar på en vis typ av roll på ett bolag men att den inte finns tillgänglig just nu, då kanske det första målet är att ta sig in på bolaget och sen successivt jobba mot den rollen. Det kan ta sin tid, ett mål kan lätt sträcka sig över flera år, det viktiga är att staka ut vägen dit, vad som behövs för att nå dit över tid. Man kanske behöver komplettera med en viss typ av utbildning, språk eller något annat. Under den resan får man se till att ge sig själv belöningar och tala om för sig själv att man gör rätt. Många gånger är det bra att jämföra med idrottens värld, titta bara på de personer som gör en OS satsning, då handlar det om 4 år, med en tydlig plan. Att vara kortsiktig är inte melodin för den som är tillräckligt sugen att nå fram till ett visst mål. Det viktiga är att inte glömma av att njuta av resan, trots allt handlar livet om att leva i nuet, inte i en framtid.

Eftersom jag sedan barnsben alltid trott på att allt är möjligt, måste jag själv leva som jag lär. Jag har satt upp mina mål och jag är långtifrån där, jag tvivlar ofta om jag gör rätt saker, om jag tar rätt beslut, om jag valt rätt osv. Min egen resa har varit allt annat än rak, det har varit ett ständigt kämpande från att jag var liten till idag. Givetvis önskar jag ibland att jag hade fattat andra beslut, att jag hade valt andra spår, men nu är det som det är. För mig handlar det om att se framåt, att inse att livet är orättvist men att förstå att den enda som kan göra skillnaden i mitt liv är jag själv. Jag har alltid haft ett extremt starkt rättvisepatos och det får jag kämpa mycket med. Jag har jobbat stenhårt med att acceptera att livet är orättvist och utifrån det försöka forma det som jag vill. Skulle jag inte accepterat det hade jag förmodligen blivit bitter, jag hade börjat skylla på min omgivning och blivit avundsjuk, vilket är något jag avskyr. Bitterhet är för mig den sämsta egenskapen som finns, ur bitterhet kommer inget gott. Bitterhet är som ett gift som sakta bryter ner en. Att se sig själv som ett offer kommer aldrig leda till något gott. Jag kan spåra en hel del av offermentalitet på främst twitter. Där finns ett antal som ständigt ser sig själv som offer, de enda som mår dåligt av det är dem själva.

Nu är året 6 dagar gammalt och allt ligger framför oss. Vi går mot ljusare tider, om några månader slår blommorna ut, vårsolen värmer oss igen och allt blir lite lättare. Kanske är detta året då du blir ”Ditt nästa jag” och gör skillnaden för ditt liv? Beslutet är helt ditt eget, resan kommer inte att bli enkel men den kan bli spännande! Jag skulle vilja avsluta med att citera de första 2 meningarna i ett gammal svenskt pojkband som heter Noice , ”Du lever bara en gång och den gången är nu. Det finns bara en som vet hur du ska leva och det är du”

 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • •
 

Entreprenörskap, tvivel, energibrist och känslan av att det faktiskt kan vända.

On 31 oktober, 2014, in Personlig utveckling, by stefan
1

Hur många gånger har man inte undrat över sina livsval? Hur många gånger har man inte undrat över hur livet hade blivit om man hade gjort si eller så istället? Självklart ska man inte tänka så, men visst händer det ibland att åtminstone jag stoppar upp och funderar över varför jag befinner mig på den punkt i livet där jag är. Ofta kommer det över mig när jag pratar med vänner och bekanta och deras respektive yrkeskarriärer, det är ganska lätt att bli avundsjuk. Jag har ett antal vänner som rent yrkesmässigt lyckats i livet, de har startat bolag som lyft, med ekonomisk trygghet som en av följderna. Själv har jag tagit några ödesdigra beslut som tyvärr kostat mig i stort sett alla mina pengar, vilket ibland kan kännas väldigt tungt.

När jag startade Next u, gjorde jag det i rent vredesmod. Jag slutade på Ineed den 1.a juni 2012 och den 30 juli 2012 hade jag startat Next u, med allt vad det innebär att dra igång ett bolag. När bolaget väl var startat så körde jag stenhårt, hade ingen tanke på vad jag ville, vart vi var på väg, det handlade om ren och skär överlevnad, med revansch som drivkraft. Man ska aldrig underskatta revansch som drivkraft, men i långa loppet räcker den inte. Förr eller senare kommer verkligheten ikapp och då behöver man hitta något djupare, något mer beständigt som gör att man orkar driva igång sig själv varje dag. Det är inte många som tänker på det, men som entreprenör är man oftast sin egen chef, motor, inspiratör och den som varje dag ska elda på både sig själv och de andra. Det finns oftast inte utrymme för eftertanke, det är en lyx man sällan kan kosta på sig. Man behöver ha en inre drivkraft, något som verkligen får en att kliva ur sängen varje morgon med en dröm om att förändra världen. Att ha pengar som drivkraft är inte hållbart, även om en kille som Jonas Sjöstedt tror att det är grejen varför man startar bolag. Orkar inte ge mig in på det spåret, kan väl bara säga att jag tycker han är helt fel ute.

Tidigt i våras kände jag mig allmänt less, livet var inte speciellt roligt. Även om jag egentligen inte hade något att gnälla över, så var min energi rätt dränerad. Varje dag jag kom till jobbet så kändes det rätt trist, trots att jag driver mitt egna bolag som jag är jättestolt över. Jag hade försökt uppbringa energi, men det är ingenting man trollar fram, det är något som kommer inifrån. Samtidigt som jag själv kände mig rätt dålig, pratade jag med vänner och bekanta som drev sina bolag med stor framgång, vilket givetvis sänkte mitt självförtroende rejält. Frågor som ”är jag kapabel att driva företag”, ”gör jag rätt saker” ”var är all min kreativitet” osv gnagde i mitt huvud. Mitt självförtroende, som jag alltid ansett vara rätt bra, var ordentligt tilltufsat. Jag började fundera på om jag kanske borde överväga att lägga ner, inse att jag inte har det som jag alltid inbillat mig att jag har. Jag måste erkänna att det är rätt tufft att se sina vänner lyckas samtidigt som jag själv känt mig rätt usel, det är inget jag tycker om. Det är riktigt jobbigt att börja tvivla på sig själv, det är inget jag önskar någon.

Jag har vänt och vridit på det mesta, kontaktat människor som jag anser vara duktiga, allt för att se om jag kan hitta tillbaka till mig själv och mina drivkrafter att driva detta bolag. Som 100 % ägare blir man rätt ensam, det är bara inse att man inte sitter inne på alla svar. Därför har jag frågat andra människor, främst andra entreprenörer om de har upplevt samma sak och hur de har kommit ur det. Svaren har varit många och inget har varit likadant, givetvis för att människor är olika. Jag vet inte om jag blivit klokare, men jag har iallafall frågat, sen är det upp till mig att göra vad jag vill med svaren.

De senaste veckorna har något hänt, jag har börjat hitta min kreativitet igen, jag har börjat få tillbaka elden i mig och jag börjar känna igen ”den gamla Stefan”. Äntligen börjar min energi komma tillbaka, idéerna börjar sakteliga komma tillbaka. Skapande kräver energi och det är inget som man bara hämtar. Ren energi föds inifrån, den föds utifrån en en passion för något man vill lägga sin själ i. För mig börjar det äntligen komma tillbaka, men oj vad jag tvivlat. Att vara entreprenör kan för många vara glamoröst, men jag undrar hur många sömnlösa nätter jag har haft genom åren. För mig är entreprenörskapet synonymt med att satsa på en idrottskarriär, man lägger alla äggen i en korg och sen kör man! För vissa bär det, andra får packa ihop. Det finns inga fallskärmar, ingen A-kassa eller nån annan försäkring, skyddsnätet för en entreprenör är obefintligt.

Jag har nu valt att göra en storsatsning, anställt ytterligare 2 personer, skriver på ett hyreskontrakt på 36 månader för nytt kontor och bygger om hemsidan. Mitt val är nu gjort, eller som Julius Ceasar sa – tärningen är kastad. Nu finns bara en väg och den är framåt. Det känns nervöst, det känns pirrigt, samtidigt känns så rätt! Jag är ingen människa som vill göra något halvdant, jag vill se hur långt det kan bära. Om jag själv alltid sagt att ”inställning är allt” då är det upp till mig och mitt team att bevisa det.

För drygt 1 år sen gick Kristian Gidlund bort i cancer. Kristian var den killen som skrev bloggen ”I kroppen min”, jag lovar att han hade velat gå all in på musiken om han hade levt. Många människor som befunnit sig på randen till något, har fått in klarare syn på vad de vill göra. Jag har väl aldrig varit i närheten av något sådant, däremot har jag haft turer som inte finns noterade här, som fått mig i ordentlig gungning. Jag har fått mina smällar, jag lovar att de är fler och värre än majoriteten av svenska befolkningen. En del är självförvållade, andra har varit rent otursamma. Det spelar egentligen ingen roll, livet handlar om att se framåt, historien kan inte förändra något, den ligger där latent. Man kan dra lärdom av den, thats it.

2015 blir för mig och Next u, den stora resan. Det är med stor tillförsikt, stor ödmjukhet och en sjuhelvetes vilja jag tar mig an detta år. Jag ser fram emot att komma till jobbet och förflytta gränser för mig och mitt team! Tillsammans är vi enormt starka, produkten vi säljer är fantastisk och den samlade energin är enorm. Det enda som behöver komma till är tillfälligheter, men även de rår man över. Som Ben Hogan sa – Det är egentligen fantastiskt, ju mer jag tränar desto mer tur har jag.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • •
 
« Previous Entries Next Entries »