Kan detta bli entreprenörskapets år?

On 21 januari, 2014, in Bemanningsbranschen, by stefan
0

Nu har det gått ett par veckor på 2014, mitt andra år med Next u. Året har börjat lite olyckligt, då jag lyckades med att nästan skära av mig långfingret på vänster hand. Är nu inne på tredje veckan med lindat finger, dock har jag äntligen tagit väck det stora bandaget. Fick en fantastiskt bra och vass kniv i julklapp, det höll på att kosta mig ett finger. Har ett gäng stygn, men kommer förhoppningsvis slippa men, när det väl har läkt ihop. Har därför av naturlig anledning inte kunnat blogga, då allt tar så evinnerligt långt tid när man bara kan använda en hand.

Nu har vi på Next u avverkat vårt första hela verksamhetsår, vilket känns bra. Resan är en ständig påminnelse på hur mycket det finns att lära sig. Rekrytering och bemanningsbranschen är en oerhört konkurrensutsatt bransch, det finns drygt 1000 bolag som slåss om kakan. Det innebär att man ständigt måste vara på tårna och försöka att ligga steget före. Det handlar inte bara om att förnya sig och se till att ens tjänst ligger i framkant, man måste också jobba med sina sociala nätverk och bygga nya relationer. Rekrytering och bemanning kan i mångt och mycket vara en av de branscher som kräver störst nätverk och bäst uppbyggda relationer. I början på 2010 insåg jag att detta förmodligen skulle kunna vara en av flera nyckelfaktorer till att lyckas, därför satsade jag hårt på att dels starta denna bloggen, men även öppna ett twitterkonto samt starta upp sidor och grupper på Facebook och Linkedin. Idag kan jag summera en bit över 2000 följare på Twitter, en Facebookgrupp med över 500 personer och ca 1000 kontakter på Linkedin. På den här bloggen har jag haft över 100 000 personer genom åren och i snitt är det ett antal tusen som läser varje inlägg, det är väldigt kul! Skulle jag summera antalet timmar jag lagt på sociala medier, hade det inte varit nån kul läsning dock, har postat över 48 000 tweets och vet inte hur många blogginlägg, Fb inlägg eller Linkedinlägg, men det är garanterat ett gäng. Förmodligen har jag gjort alla fel man kan, framförallt eftersom jag inte kan något om programmering eller hur man jobbar med länkar etc. Jag kan bara konstatera att jag är en riktig amatör, dock med extraordinär envishet och ett brinnande engagemang som kompensation.

Inför 2014 har jag dock satt upp några mål att jobba mot, dels ska jag bilda en ordentlig styrelse för Next u, men jag ska också se till att skapa en bra och stabil plattform att jobba ifrån. Vi kommer under året att växa och till hösten räknar jag med att ha en säljorganisation redo. Det känns kul att vara entreprenör, men det är också väldigt jobbigt. Nackdelen med att äga bolaget själv är att jag saknar ett bollplank, någon jag kan ringa anytime och bara säkerställa ett beslut eller bara få bekräftelse på att jag tänkt rätt. Samtidigt är det väldigt skönt att vara sin egen, då jag kan fatta alla beslut själv. Som i allt annat finns det + och -. Tyvärr blir jag ibland lite nedslagen när jag politiskt ser hur de resonerar gällande svenskt entreprenörskap. I stort sett samma regler gäller för bolag med få anställda som med 1000 anställda, det finns väldigt få undantag. Detta är något jag dryftat med andra entreprenörer och de tycker likadant. Man får tänka efter ordentligt innan man väljer att göra en större investering. Vi valde att göra en stor investering 2013, då vi skapade vår unika portal, responsen från våra kunder och de bolag jag presenterat den för har varit ett gemensamt – WOW!

Den här årstiden är ju inte den roligaste, samtidigt känns den perfekt för att skapa ett bra och framgångsrikt bolag. Nu är det ett antal månader där man har tid att fokusera på försäljning och tillväxt, då gäller det att ta tillvara på tiden. Vill man lyckas handlar det bara om en sak nu, det är stenhårt jobb med stort fokus på försäljning. Det finns inga genvägar, det handlar om att lyfta luren, boka möten och åka ut och presentera sin tjänst, i mitt fall – varför man som företag ska använda Next u inom rekrytering och bemanning. Vi har en unik produkt, än så länge finns det inget annat rekrytering eller bemanningsföretag som använder sig av videopresentationer fullt ut på det viset vi gör. Vi har fått en bra affärsmässig start på 2014, nu gäller det bara att spinna vidare på det. Skälet till den bra starten är att några kunder visat sig vara referenser och rekommenderat oss till andra kunder, sånt blir man väldigt glad över. Det om något ser jag som en bekräftelse på att vi gör rätt saker. Just nu står vi lite överbemannade på rekryteringssidan, det gör å andra sidan att vi har hög leveranskapacitet, vilket kanske är anledningen till att vi ”peppar peppar” har så nöjda kunder. Nu ska dock jag se till att mina rekryterare får bekänna färg genom att jag ska dra in en mängd nya kunder, men det tror jag att de kommer att uppskatta 🙂

Nu är det upp till bevis – Kommer 2014 bli entreprenörskapets år? Jag ska åtminstone dra mitt strå till stacken, det lovar jag!

 

 

 

Många företag använder sig idag av rekryteringsföretag. Skälet för de allra flesta är begränsningen av tid men även en begränsad kompetens. Rekryteringsföretagen skall trots allt vara specialiserade på just rekrytering. Ett problem som många gånger kan uppstå, är övertron på hur rekryteringsföretaget kan hitta människor som har speciell begåvning, en social kompetens, rätt bakgrund och som accepterar de villkor som bolaget sätter upp. I flera fall kan de krav som eftersträvas vara orimliga, framförallt när det gäller positioner som är av lite mer generell karaktär.

Vad är det som säger att man behöver ha jobbat med försäljning inom en viss bransch för att kunna lyckas? Varför måste man ha suttit i en kundservice för att kunna leverera bra service till människor? Varför måste man ha erfarenhet av ett visst system när man ska administrera? Dessa frågor är i högsta grad relevanta. Idag hoppar allt fler mellan olika branscher, det finns en större nyfikenhet på olika jobb samtidigt som behovet av trygghet verkar vara mindre, åtminstone i den yngre generationen. Detta gör att många CV.n idag ser annorlunda ut, det är fler korta anställningar i olika branscher. Man väljer att pröva sig fram, testa på lite mer för att så småningom landa i ett jobb där man trivs bra.

Detta rimmar dock sämre med den efterfrågan som finns hos många företag. De lever många gånger kvar i den värld där man har många års erfarenhet inom branschen, man har jobbat med liknande arbetsuppgifter och helst ska man ha en viss kännedom om de system bolaget jobbar i. Om man som företag anställer någon/några per år, är det svårt att hålla sig uppdaterad över hur arbetsmarknaden förändras och hur många personers CV ser ut. Man kommer att se mer av kortare anställningar, branschbyten och jobb inom olika tjänsteområden. Detta ligger också i linje med att bemanningsbranschen växt sig allt starkare och allt fler har jobbat som konsulter under längre tid. Bemanningsbranschen står årligen för drygt 100 000 jobb och det har den gjort under ett antal år, vilket givetvis sätter sina spår i många människors CV.

Som företag måste man i allt högre grad våga anställa utanför ”boxen”, dvs våga tänka i nya banor. Man måste våga se personen i högre grad, satsa mer på engagemang, vilja och inställning. En person med rätt attityd och vilja kan i de flesta fall lära sig på relativt kort tid och utväxlingen för bolaget kan bli större om man vågar lyfta in lite nya tankar. En person utan ”rätt” bakgrund har givetvis en något längre startsträcka men uppsidan är många gånger att man dels kan forma personen utifrån hur bolaget vill ha det, samt att man även kan få in annan kunskap i bolaget. En person med flera olika arbetsgivare och uppdrag i bagaget, har förmodligen skaffat sig andra erfarenheter som kan vara värdefulla.

Ett rekryteringsbolag kan inte trolla fram den rätta kandidaten, däremot kan man vara ett bollplank till bolaget när de ska anställa. Man kan ifrågasätta varför alla måsten finns och få bolaget att tänka lite annorlunda. Som rekryteringsföretag ska man ligga i framkant och hålla sig uppdaterad om arbetsmarknaden, man ska fungera som en termometer och veta vilka alternativ som finns för att matcha in rätt person. Ett samarbete med ett rekryteringsföretag ska kännas smidigt, det ska förenkla och det ska i slutänden ha berikat företaget. Varje anställning skall givetvis vara lönsam för bolaget, i annat fall är det ett misslyckande. Som inköpande företag av rekryteringstjänster skall man vara tydlig med hur rekryteringsföretaget hittar sina kandidater, varför de är bättre på att attrahera dem än bolaget själv, hur de identifierar och hittar personer man själv inte hittar. Rekryteringsföretaget skall helt enkelt vara betydligt vassare än bolaget själv på att hitta rätt personer, i annat fall är det bortkastade pengar.

Det var drygt 6 år sen jag startade mitt första aktiebolag. Det var starten på mitt liv som entreprenör, ett liv som sedan dess har givit mig kunskaper om mängder av saker jag tidigare inte kunde eller förstod. Entreprenörslivet är annorlunda på flera olika sätt, det är nog inget för den som har ett vacklande självförtroende eller den som behöver mycket trygghet. Som entreprenör står man i stort sett utanför alla trygghetssystem, det gäller att hålla bollen i rullning i annat fall blir det körigt.

Jag valde att starta ett bolag inom rekrytering och bemanning, vilket är något jag brinner för. Då får jag möjligheten att jobba både med människor och för människor, vilket känns bra. För mig är det viktigt att jag jobbar med något som känns meningsfullt, annars skulle jag aldrig orka lägga ner den tiden som krävs för att lyckas. När man väljer att driva eget så lägger man sitt liv i den egna vågskålen och då krävs det att den andra vågskålen är såpass välfylld med annat värdeskapande att den åtminstone väger nästan lika mycket. Om man som i mitt fall väljer arbetsmarknaden som spelplan, innebär det också att man bör följa med vad som händer politiskt. Ändrade lagar, skatter eller annat kan förändra spelplanen markant och då är det viktigt att hålla sig uppdaterad.

Om drygt ett år är det val i Sverige och en av frågorna som står överst på agendan är att skapa fler jobb, det är samtliga partier rörande överens om. Politiker kan bara skapa jobb på den offentliga sidan, på den privata arbetsmarknaden skapar de endast förutsättningar för företag att anställa nya personer. För att det ska anställas nya personer krävs det att det finns en växande efterfrågan efter företagens varor och tjänster eller så krävs det att man som företagare tror såpass mycket på sin verksamhet framgent att man vågar anställa för att växa. Idag jobbar majoriteten av alla anställda inom tjänsteproducerande bolag. Det innebär att de flesta av de företagen betalar enorma summor i arbetsgivaravgifter. För ett stort antal av dessa företag är arbetsgivaravgifter den enskilt största kostnaden. Därför är det lite förvånande för mig som arbetsgivare, som dessutom bara jobbar med företag som står i begrepp att anställa, att vissa politiker inte ser sambandet mellan arbetsgivaravgifter och anställningar.

Inom politiken pratar man ofta om skatter som det absolut bästa styrmedlet. Vill man ha minskad trafik – höjer man skatten, vill man ha minskad alkoholkonsumtion – höjer man skatten osv. Samtliga politiska partier är helt ense om att skatter utgör det enskilt bästa styrmedlet. Därför är det för mig oerhört märkligt att man inte tror att höjda arbetsgivaravgifter kommer att bidra till att företagen kommer avvakta när det kommer till att rekrytera in ny personal. Jag som under 6 års tid jobbat med uthyrning av personal har många gånger sett differentierade prislistor för de som är under 26 år resp över 26 år. Det finns ofta med som krav när det kommer till olika typer av upphandlingar.

Sedan 2008 har vi gått igenom en finanskris och just nu befinner sig stora delar av Europa i en stor ekonomisk kris. Grekland, Spanien, Portugal, Frankrike m.fl har det riktigt tufft och det är givetvis något som påverkar oss här i Sverige. Vi har trots allt klarat oss väldigt bra här, även om det finns tusentals saker att förbättra. Det kommer det alltid att göra, oavsett när, var eller hur vi gör. Det finns ingen universallösning för arbetsmarknaden, det är en ständig process som  hela tiden utvecklas. Det jag dock vet, är att om vi gör saker och ting dyrare så minskar efterfrågan. Om man höjer priset på kläder, mat, resor etc så brukar försäljningen minskas, det är en naturlig följd. Vid mindre disponibel inkomst för hushållen, brukar konsumtionen minska, det är ingen svår ekvation. Därför kan man ju bara gissa vad följden kommer att bli om man höjer arbetsgivaravgifterna? Företagsekonomin funkar precis som privatekonomin, vid ökade kostnader så måste man antingen spara eller så får man försöka öka intäkterna. Att öka intäkterna innebär oftast att sälja mer vilket i de flesta fall kräver fler resurser som leder till ökade kostnader, pengar som i många fall inte finns.

Enligt SCB är Drygt 96 % av alla svenska företag mindre än 10 anställda, för alla dessa bolag är varje anställd en stor investering. 4 av 5 anställningar som gjordes under 2012, skedde i just dessa företag. Dessa bolag drivs av entreprenörer, som valt att satsa på att driva bolag för att de tror på sin verksamhet. Självklart är de ytterst sårbara om den största kostnaden de har ökar. I såna fall är det betydligt säkrare att satsa på den befintliga personalen istället för att nyanställa.

Jag hoppas verkligen att samtliga politiker sätter sig in i arbetsmarknaden på ett djupare plan, att de faktiskt börjar fråga företagarna om vad som skulle få dem att anställa fler personer vs att inte våga. Bara för att man driver bolag innebär det inte att man kan vara humanist. Jag själv drömmer om att fortsätta bygga Next u, att fortsätta på den inslagna vägen och växa verksamheten. Det innebär att jag först o främst måste vara ansvarsfull mot mina befintliga anställda innan jag kan fatta beslut om att investera i flera. Därför är det yttersta vikt för mig att hålla mig uppdaterad om framtiden, jag måste känna av vart åt vinden blåser så jag hinner med att parera i tid. För mig är det att vara en ansvarsfull entreprenör och arbetsgivare.

Idag satt jag och gick igenom siffrorna för verksamheten. Det var en läsning som kändes ok, inte mer än så. Det är så oerhört tydligt hur mycket som handlar om insats och belöning, gör man för lite blir man bestraffad. Som företagare handlar det om att ständigt försöka vara på topp, att alltid ha en extra växel att lägga i.

När jag summerade första året, sommaren och nu starten på hösten blev jag nästan lite bestört. Samtidigt måste jag vara ärlig med mig själv och inse att jag inte blir yngre, piggare eller mer driven. Hela förra vintern/våren gick åt till förhandling hur vi skulle lösa aktierna i det gamla bolaget. Eftersom affären gick i stöpet gick jag hem, försökte att ladda batterierna under en månad för att sen dra igång nytt bolag. Det var ett slit utan dess like och dessutom att sen få upp bolaget på fötter och fortsätta kämpa. I våras fick vi ett litet brejk, vi gjorde några kanonmånader och jag kände inombords att ”äntligen är vi över kanten”. Samtidigt som jag kände den känslan började jag också slappna av och tänkte att det här ser bra ut. I samband med att känslan av välbefinnande började infinna sig märkte jag också hur oerhört trött jag var, det var som luften gick ur mig, jag började tappa hungern, energin och den där glöden för vad jag höll på med. Helt plötsligt började jag misstro mig själv, började undra om jag gjorde rätt saker och om jag hade startat detta bolag endast i affekt.

I somras fick jag nästan ångest av att bara tänka på Next u, det var som att jag behövde distansera mig från det. Jag ville helst inte prata om det, ville inte fundera på nästa steg eller vad som var nästa mål. Det kändes som jag bara ville fly från allt, att jag var för trött för att orka ladda om igen. Under denna period har det farit många tankar genom huvudet, tankar som, ”Gör jag rätt saker” ”Vad vill jag egentligen göra” ”Är jag rätt man att driva bolag” osv…Jag har bitvis vänt ut och in på mig själv, detta för att bli klok på om jag gör rätt saker.

När hösten väl kom, insåg jag att siffrorna såg rätt tråkiga ut. Dock inget oroande, men däremot långt ifrån där jag vill vara. Samtidigt hade jag knappt ett enda nytt kundbesök inbokat, det var nästan tomt i kalendern. Jag började gräva i mig själv för att hitta energin att börja ringa nya potentiella kunder, men den kom inte. Under 4-5 veckor lyckades jag inte hitta nån energi för att ta tag i problemet med att hitta nya kunder. Jag började sakta inse att jag under väldigt lång tid egentligen gått i ett tomrum, jag var inte utbränd men jag var energimässigt tömd, dels pga allt jobb med att starta nytt men även den långa bittra striden att tappa allt jag hade i det gamla bolaget. Trots allt gör det fortfarande ont i hjärtat att veta att jag gav 4½ år av mitt liv för Ineed, investerade varenda krona jag hade och sen se att bolaget gjorde konkurs 6 månader efter att jag lämnat det. Med det försvann också alla mina pengar, samtidigt som det på sätt och vis också var min baby som försvann. Med detta i åtanke kanske det inte är så konstigt att energin bitvis varit slut, att jag helt enkelt inte orkat med allt.

För några veckor sen började jag dock vakna till, då började jag summera resan och samtidigt öppnade jag ögonen och såg på det hela med lite mer nyktra ögon. Det är inte så himla konstigt att jag var slutkörd, jag tror vem som helst hade varit totalt färdig efter den resan och då ska man ändå veta att jag har ett par resor till i bagaget. Dessutom blev jag av med några personer som stått mig nära vilket också känns tungt. Jag bestämde mig då för att det var dags att börja ta tag i bitarna igen, sluta grubbla och istället börja se framåt. Jag bestämde mig för att släppa offerrollen och återigen sätta mig i förarsätet, det var helt enkelt dags att ta tag i företagandet igen! Jag har sedan dess bokat upp drygt 25 nya möten, genomfört ett antal och äntligen börjar det hända saker. Nu har jag bestämt mig för att se hösten som en möjlighet, en möjlighet att satsa på bolaget och ta nästa steg. Nu får det räcka med självömkan, nu är det dags att bita i det sura, inse att jag under en period varit värdelös och lägga det bakom mig. Nu finns det bara en väg och det är framåt!

Den här veckan som passerat var väl den 3.e i rad som kändes riktigt bra. Äntligen börjar jag känna igen mig själv igen, är inte van att hänga med huvudet. Jag har aldrig varit den personen och det är inget jag strävar efter. Inom en vecka eller två kommer vi att lansera något oerhört spännande, något som idag inte finns på svensk rekrytering – och bemanningsmarknad. Det känns fantastiskt spännande, det är nästan så att jag redan nu längtar till att helgen ska ta slut. Det om nåt måste vara ett tecken på att saker och ting pekar åt rätt håll.

 

Den senaste tiden har jag i diverse olika sammanhang läst om, samt diskuterat med människor som haft åsikter om huruvida videopresentationer inom rekrytering och bemanning hjälper. Åsikterna går isär och jag har hört allt ifrån diskriminering och utseendefixering till att det verkligen är bra och hjälper till att fatta annorlunda beslut.

Den 1.a februari 2008 startade jag sveriges första företag som jobbade med videopresentationer inom rekrytering och bemanning. Vi lanserade detta, vilket minst sagt visade sig vara tufft och jag själv stångade mig blodig för att övertyga kunder om att detta var förträffligt. Då var inte 3G lika snabbt, vi hade inte samma tillgång till trådlöst internet och tekniken blev i många fall en fiende. Idag 5 år senare stöder internet streamingtekniken, video är ett accepterat media och mognaden har kommit en bit på vägen.

Vad var då skälet till att jag valde videopresentationer? För mig var det ganska enkelt, jag hade läst så ofantliga många CV och trodde att jag hittat den ultimata kandidaten för tjänsten. Detta ända till att vi fysiskt träffades och inom loppet av några minuter ändrades min bild av personen. Ett CV är och kommer alltid förbli ett papper med skrivna ord! Ett CV bygger på historien och säger egentligen ingenting om framtiden. Ett CV är heller inte möjligt att validera, i själva verket kan en kompis, en coach eller någon annan utomstående ha skrivit det eller åtminstone hjälpt till att hyfsa till det. Utifrån detta tyckte jag att man borde kunna hitta något annat instrument än bara ett CV. Detta i kombination med att jag under alla mina år i ledande befattningar, konstaterat att de personliga egenskaperna många gånger försvann till förmån för erfarenhet och utbildning.

Svaret blev då videopresentationer. En möjlighet att kunna lägga större fokus på människans personlighet, på energin, blicken, attityden, energin osv. Helt enkelt göra ett pappersark till en människa, egentligen inte svårare än så. Detta var min tanke, enkelt, smidigt och ärligt. Men oj vad jag bedrog mig, hade jag kunnat förutspå resan, hade jag nog inte valt samma spår. Sagt och gjort, 2008 stod jag redo att erövra världen med min idé! Tänk vad livet är härligt, man har ingen aning hur oförutsägbart det är, vilken resa vi har framför oss. Idag 5 år senare har jag hunnit sluta mitt uppdrag som VD för det gamla bolaget och startat nytt bolag (Next u) sen den 1.a augusti. Resan har varit lång, men passionen har alltid funnits där.

Hursomhelst, idag sitter jag med svaret på det jag trodde redan 2007, det är skitbra! Våra kunder älskar det och det är oerhört många kandidater som kanske inte haft det bästa CV.et men som fått jobb tack vare videopresentationen. Det har varit unga, gamla, invandrare, svenskar, tjejer och killar, det har funnits en gemensam nämnare – de är alla människor som vi har ansett passat för den specifika tjänsten! Det är rätt häftigt att träffa kunden efteråt och höra dem kommentera, ”det här trodde jag inte. Från början såg vår profil inte alls ut såhär, men den här personen gick rakt genom rutan och nu har det visat sig att Hen var en kanonrekrytering”. Till detta hör att vi har haft så många personer som nästan givit upp jobbsökandet då de blivit nobbade att komma på intervju så många gånger. Givetvis kan vi inte trolla, men vi kan iallafall försöka få våra kunder att faktiskt se utanför den berömda ”boxen”. Redan där har vi vunnit en del av slaget.

Själv är jag förvånad att inte fler valt att se detta som ett fantastiskt hjälpmedel. Videopresentationer handlar trots allt om människor som ska få jobba ihop med andra människor. Det handlar om gruppdynamik, att hitta och matcha olikheter och att kunna se den större bilden. De bästa grupperna består oftast av olika människor, som alla bidrar med sina tankesätt. På så vis skapar vi utveckling och kreativitet som är hållbar över tid. Videopresentationer inom rekrytering kommer i min värld att bli standard, frågan är bara när? Tror inte 2013 är året, men inom sinom tid lär fler haka på. Detta kommer att hjälpa fler människor som i lång tid stått utanför arbetsmarknaden att öka sina chanser att få ett jobb. Glöm inte en sak – energi föder energi!