När man pratar med framgångsrika företagsledare, entreprenörer och chefer brukar de oftast framhålla bra personal som en av de avgörande anledningarna till framgångarna. Motiverade människor som drar åt samma håll brukar vara en cocktail som de flesta drömmer om. På många låter som det som att de haft tur att hitta alla dessa personer, personligen tror jag bra ledarskap, värderingar och en tydlig kultur skapar ett vinnande koncept. Människor som är motiverade, som vet vad deras uppgifter är och som har tydliga mål, brukar oftast leverera. Det förstår de flesta, men ändå är det så svårt att uppnå.

Allt börjar med ledarskapet, en ledare som har en tydlig målbild och som kommunicerar den, brukar lättare få människor med sig. En sådan ledare brukar oftast uppmuntra oliktänkande och vågar både tänka och agera i nya banor. Såna ledare brukar ofta vara duktiga på att forma sina medarbetare och rekryterar oftare personer med rätt inställning och attityd istället för att stirra sig blind på erfarenhet av bransch o dylikt. Tänk vad mycket ny kunskap företag får när personer med annan bakgrund och erfarenhet kommer in i bolaget. Många branscher brukar utvecklas genom att studera andra branscher, oftast hittar man de nya spännande ideérna genom att hämta kunskap utifrån. Vad är det som gör att många inte vågar gå utanför sin ”ram” och rekrytera in personligheter istället för erfarenheter?

Min gissning är att man hellre spelar säkert än utmanar gängse norm. Om man inte är högsta chef, är det lätt att bli ifrågasatt om inte den nyanställde levererar på en gång. Många är otåliga, har inte tid eller ork att lägga ner den ansträngning som krävs för att lära upp någon. Det är så mycket enklare att ta någon från branschen, då behöver man endast lära dem saker som företagskultur, värderingar och system. Det andra bör de rimligtvis ha med sig från tidigare arbetsgivare. Utvecklingskurvan är betydligt snabbare för någon som kan branschen, däremot brukar den plana ut efter inte alltför lång tid. Om man däremot vågar satsa på rätt personlighet istället, kan den kurvan många gånger skena iväg efter ett tag. En riktigt motiverad och stimulerad person kan försätta berg. Alla är vi som mest kreativa när vi är nyfikna på något, det är då vi hittar nya metoder, vi söker massa information och vi suger verkligen i oss kunskap. Nyfikenhet är en underskattad egenskap, det är sällan man hittar det ordet i en platsannons.

Hur ska man göra och vad krävs för att man ska våga ta in oprövade kort? Det krävs mod, det krävs en tydlig bild över arbetsbeskrivning och man behöver ha en realistisk tidsplan för att personen ska bli produktiv. Man behöver också ha ett bra introduktionsprogram där den anställde får ett helhetsbild om företaget och dess målbild. Hur många gånger har vi inte suttit på någon middag där någon berättar hur fantastiskt just deras arbetsgivare är! De beskriver i detalj hur kul de har på jobbet, hur stimulerande chefen och arbetsuppgifterna är och varje dag är en utmaning. Visst är det lätt att bli avundsjuk på den där härliga entusiasmen. Det är lätt att bli lite cynisk inombords och tänka ”vänta du bara”. Men det är underbart med människor som brinner för sitt företag, vilka ambassadörer de är. Min och vår ambition på Next u är att få fler företag och beställande chefer att våga satsa på lite oprövade kort. Vi har alltför många gånger sett vilken enorm utväxling det kan ge när företag tar in någon där de ser potentialen men personen saknar den ”rätta” bakgrunden. Trenden pekar i rätt riktning, idag blir det tydligare att man kikar allt mer på personliga egenskaper och mindre på tidigare erfarenheter. Viljan att lära ihop med nyfikenhet och hög ambitionsnivå, visar sig ofta vara en formel som ger oanade resultat.

Sverige idag ser inte ut som det gjorde för bara några år sen. Vi har en hel generation ungdomar som vill ut i arbetslivet, deras CV är ofta brokiga. Man har haft en mängd olika jobb, det finns sällan en röd tråd utan man prövar sig fram för att hitta rätt. Många arbetsgivare är lite försiktiga med att anställa någon som haft 4-5 olika jobb inom loppet av 2 år. Det är fullt förståeligt, det kostar både pengar och energi att lära upp någon. Samtidigt kan det vara en möjlighet att få in ny och annorlunda kreativitet som kan smitta av sig på andra medarbetare. Rätt riktad energi är en fantastisk tillgång för alla bolag. Min gissning är att fler företag kommer att våga se över sina framtida policies och processer. Hur ser er rekryteringsprocess ut, vågar ni gå utanför ramen och se mer till personen än till erfarenheten? Frågan är både svår och tuff att besvara, det beror självklart på typ av tjänst som skall tillsättas. Men visst är det en intressant frågeställning och framförallt nödvändig på den arbetsmarknad som vi befinner oss på idag.

Att jobba med rekrytering och bemanning innebär att man får lyxen att komma ”innanför murarna” på många företag. Varje företag har sitt specifika DNA och det byggs upp av människorna i bolaget utifrån de värderingar ledning och medarbetare sätter. När jag sitter i samtal med cheferna, ställer jag en mängd olika frågor och skälet är egentligen bara min nyfikenhet. Visserligen har div säljutbildningar lärt mig vikten av behovsanalys, men om man i grunden råkar vara nyfiken kommer den av sig själv. Det bästa med att ställa en mängd frågor är att jag lär mig mycket, vilket jag upplever som både berikande och roligt. Är man ute och träffar mycket kunder så händer det ibland att man ”snubblar” in i ett projekt som skall dras igång. För ett par veckor sen fick jag ett samtal från en chef inom Grohe, där han berättade att de inom kort kommer att lansera en ny produkt på svensk marknad. Givetvis frågade jag vad det handlade om och fick då till svar – avvakta ett par dagar så återkommer jag (nyfiken som jag är luskade jag givetvis..)

Sen en vecka tillbaka så är projektet officiellt och det heter Grohe Blue. Det handlar om en kran som levererar varmt och kallt vatten, men även iskallt kolsyrat vatten ur samma kran. Det handlar alltså om något så enkelt som iskallt bubbelvatten direkt ur drickskranen, enkelt men så genialt! Jag själv har installerat en sån kran hemma och den är fantastisk. Jag behöver inte längre köpa en massa mineralvatten från affären utan nu vrider jag bara på kranen och har iskallt mineralvatten i mitt glas, underbart. Dessutom känner jag mig mer miljövänlig genom att använda kranvattnet direkt istället för att köpa vatten ur plastflaskor som transporterats långa sträckor. Det enda som behövs är en apparat som sitter under min diskbänk för att kyla vattnet samt en gasolflaska som skapar bubblorna.

Nu har vi fått i uppdrag att rekrytera in teamet som skall lansera Grohe Blue i Sverige. Det är ett projekt som känns oerhört kul att sätta tänderna i. Vi ska rekrytera in en säljchef/säljare som kommer att hålla i projektet och vi ska rekrytera in 6-7 studenter som kommer att jobba med försäljningen av Grohe Blue. Man kommer att sälja produkten till både företag och privatpersoner, vilket är extra spännande! Man kommer att jobba både med events, direktförsäljning och en hel del canvas på företagen. Studenterna kommer att köra runt med Grohe Blue scooters för att marknadsföra produkten. Ledningen i Tyskland har valt Sverige som en första marknad vilket är spännande. Lärdomarna härifrån får ligga till grund för övriga marknader runt om i Europa.

Den här typen av projekt är vansinnigt roliga att rekrytera till. Som rekryteringsbolag får vi ett större ansvar, det kan man välja att se på olika sätt. Själv ser jag det som en utmaning och ett förtroende, att vi på Next u anses såpass duktiga och kompetenta att vi får detta ansvar. Givetvis känner vi en extra press, men det är bara nyttigt, sånt växer man av. Inställningen är som i allt annat avgörande och nu ställs vår energi, kreativitet, kunskap samt våra nätverk på sin spets. I detta läge känns mina 40+ som en klar tillgång, erfarenhet kan ibland vara extra mycket värt!

Om du känner någon/några som du anser vara lämpade för att ta sig an detta projekt, tveka inte att tipsa om dem! Det kommer att utgå finders fee, både för tips gällande studenterna och säljchefen. Maila mig direkt på stefan.liden@nextu.se

Klicka gärna på länken här för att få se filmen om Grohe.

Kundservice är något som ständigt diskuteras både internt inom organisationen men även externt av kunderna. Periodvis är trenden att outsourca kundservicen för att sedan flytta tillbaka den in i organisationen igen. Just nu upplever jag att trenden pekar på att man ser kundservice som en säljkanal, där man har en möjlighet att både sälja kringtjänster och skapa bättre relationer med sina befintliga kunder. Vi ser det ganska tydligt då våra beställare som i många fall är kundservicechefen direkt, gärna vill anställa kundservicemedarbetare med säljande profiler.

Personligen är jag för tanken med att använda kundservicen som en kanal att både mersälja och bygga relationer. Över tid kommer relationen med kunden att bli allt viktigare och då blir ägandeskapandet av större betydelse. Att som kund bli uppringd av sin befintliga leverantör kan många gånger vara trevligt, då man nästan aldrig blir det. I 99 % av fallen får man en faktura, that´s it. Utan en relation med sin leverantör känns steget att byta väsentligt mindre. Jag tror de allra flesta företagen skulle tjäna på att höra av sig till sina kunder, det behöver inte ens handla om att sälja något utan det räcker många gånger med att bara få mig som kund att känna mig sedd och bekräftad. Om jag som kund känner mig väl behandlad blir steget att byta leverantör mycket större.

Varför väljer många företag att outsorca sin kundservice? Min erfarenhet är att ledningen endast ser kundtjänsten som en servicefunktion, man ser inte sambandet mellan lojalitet, försäljning och lönsamhet. Kundtjänsten blir en stödfunktion, oftast placerad på operations och ses i många fall som en kostnad i resultaträkningen. Man ser inte hur lojalitet kan ge merförsäljning, både i form av kringtjänster men även att många väljer att rekommendera ett bolag med bra service till sina vänner och bekanta. Via sociala medier går det idag extremt fort att sprida information, både positiv och negativ. Ett företag som uppträder nonchalant, som inte ser värdet i kunden kommer sannolikt löpa betydligt större risk att bli uthängda på Facebook, Twitter eller via nån annan kanal. Om bolaget dessutom hängs ut av en person med stort antal följare, kan smällen bli ordentligt kännbar. Det nya landskapet med sociala medier, har på relativt kort tid ritat om kartan och många chefer hänger inte med på tåget. Det gör att vi med jämna mellanrum läser om missnöjda personer som via spridning i sociala medier skapat en buzz som med stor kraft slår mot just det bolaget.

För mig som under många år träffat en mängd olika kundservicechefer, blir det väldigt tydligt vilka bolag som förstått detta. De bolagen har anpassat sin organisation och satsar på sin kundtjänst. De vet att en nöjd kund kan ge ringar på vattnet. De vet också att det handlar om att möta kunden på dennes villkor, dvs vara rätt bemannade när trycket är som störst. Tyvärr finns det en hel del bolag som inte gör hemläxan och studerar kundmönster, de kör rätt och slätt på samma öppettider som de alltid gjort. Jag förstår det om det handlar om B2B, men om majoriten av kunderna är konsumenter är sannolikheten större att de hör av sig på andra tider. Jag ser en del bra exempel där bolagen även öppnar upp sin kundtjänst via sociala medier, då blir de oftast lite snabbare. Med taggsystem (#) kan de många gånger upptäcka vad som skrivs om dem och bemöta någon som är missnöjd eller arg innan personen hinner göra allt för stor skada. Ett snabbt svar via sociala medier är detsamma som att ”vi ser dig och gör allt vi kan”, jag har själv noterat det ett antal gånger. Det är väldigt positivt.

Hade jag jobbat som kundservicechef skulle jag satsa på följande saker:

  • Börja med utringande verksamhet för att skapa bättre kundnöjdhet och ev merförsäljning
  • Skapa en kundservice som är aktiv via sociala medier
  • Gå igenom kundmönstret för att på så sätt se över bemanningen
  • Skapa en FAQ för de absolut vanligaste frågorna
  • Gå igenom vilka telefonsystem som finns och se till att det finns bra pausmusik
  • Se till att det går att lämna ett meddelande om att man kan bli uppringd om man inte kan vänta
  • Skapa en chatfunktion som fungerar

Det finns garanterat ett antal andra bitar att se över, men ovanstående punkter är några som jag själv anser vara viktiga. Någon undrar säkert över pausmusiken, men ibland undrar jag på riktigt vem som kommit på alla dessa jinglar som spelas? Är det någon gång man blir tokig så är det när man köpt något som inte fungerar och sen försöker nå sitt bolag via telefon och blir bemött av en telefonsvarare med standardmeddelande och sen en dålig jingle. Det är INTE den kundservice jag förväntar mig 2014.

Den 5.e mars läste jag ledaren i Aftonbladet. Det var Eva Franchell, tidigare pressekreterare på S som skrev den. Hon inledde artikeln såhär:

”Bemanningsbranschen har blivit en miljardindustri numera. De 35 största bolagen omsatte i fjol över 20 miljarder kronor och sista kvartalet var all time high, rapporterar TT. I Sverige arbetar 135 000 människor i bemanningsföretag. Så snabbt har den nya arbetsmarknaden vuxit fram. Fast anställda har blivit flyttbara. Människor har blivit utbytbara. 135 000 vet inte var de kommer att arbeta om ett halvår. Många av dem vet inte ens om de har ett arbete att gå till”

När jag läser detta, så verkar det förskräckligt. Man vet inte om man har ett jobb att gå till imorgon? Kommer det finnas några anställningskrav kvar? Är människor utbytbara, handlar det bara om pengar? Frågorna staplas liksom på hög och det enda man känner är hopplöshet ”kommer det finnas några riktiga jobb kvar”?

Jag blir så bedrövad när en människa i politisk maktställning med Sveriges största kvällstidning som uppdragsgivare, får sprida såna lögner och uppvisar sådan enorm okunskap! Det stör mig något så oerhört när jag läser vad hon skriver, hur dåligt insatt hon är och dessutom uppvisar hon en sån arrogans när man frontar henne med fakta. Bemanningsföretagen med Henrik Bäckström i spetsen, skrev till henne och bad om ett förtydligande vad hon menade. Svaret blev att hon lyfte upp bärplockare från Asien, lastbilschaufförer från Filippinerna och slaktare från Polen. Det visade sig sen att dessa personer inte hade jobbat för något auktoriserat bemanningsföretag, de fanns inte med i hennes statistik om de 135000 personerna och det visade sig visst att hon inte hade en aning om hur branschen funkade. Blir jag förvånad – Nej, inte vare sig av hennes okunskap eller av Jonas Sjöstedt och hans gäng som vill förbjuda bemanningsföretag!

Bemanningsbranschen är idag till 97 % anslutna i ett medlemsförbund som heter ALMEGA bemanningsföretagen. Det innebär att man har kollektivavtal med samtliga 14 LO förbund, Tjänstemanna – och akademikerförbunden och man måste följa gällande kollektivavtal. Att vara anställd konsult på ett auktoriserat bemanningsföretag innebär samma trygghet som en anställning på ett vanligt företag. Skillnaden mellan att vara konsult och anställd av kundföretaget direkt är oftast att vissa personalförmåner som kundföretaget har, inte gäller för konsulten. Självklart skiljer det mellan olika företag, precis som det kan skilja på 1000 andra saker mellan olika bolag. Det finns de som har dåliga erfarenheter, precis som de finns de som har bra erfarenheter. Det är även en skillnad att vara anställd som tjänsteman kontra att vara anställd inom lager och produktion. Med andra ord, precis samma skillnad som det är mellan olika företag, olika chefer och olika företagskulturer. Varför finns det då bemanningsföretag och behövs dem?

Svaret är att svenska arbetsmarknadslagar är skrivna utifrån en verklighet som fanns för länge sen. De är skrivna utifrån en industri, där det inte fanns en global konkurrens, det fanns inget internet och att köpa och sälja över gränserna var obefintligt. De är inte anpassade efter dagens verklighet. De är inte heller anpassade efter hur dagens ungdomar resonerar, de är helt enkelt som teven på 50-talet, svartvita. Utifrån en förändrad verklighet med fler aktörer, förändrad konkurrens och ett tuffare företagsklimat, måste man anpassa sig. Exakt likadant är det för alla andra i samhället, skulle ett fotbollslag träna och spela som man gjorde för 60 år sen, skulle de åka på storstryk. Bemanningsbranschen finns för att dagens arbetsmarknadslagar inte är uppdaterade. Företagen vågar inte alltid anställa, även om efterfrågan och arbetstrycket är högt för stunden. Dessutom är provanställningen endast 6 månader, vilket ibland kan vara alldeles för kort tid att utvärdera om en tillväxt är bestående eller om en person verkligen är så duktig som hen sålde in sig själv på intervjun. Man ska också ha i åtanke att många unga idag, tycker att det är perfekt att jobba för ett bemanningsföretag. Man kan hoppa lite mellan jobb, man kan ha flera extrajobb eller man kan pröva sig fram lite mer. Man känner inte riktigt samma ansvar om man är bemanningsanställd, det känns oftast lite lättare att säga upp sig från ett bemanningsföretag än från det ”riktiga” företaget.

71 % av alla som fått jobb av bemanningsföretag är mellan 18 – 34 år och drygt 40 % utlandsfödda. Många av dessa hade garanterat inte fått ett jobb pga bristande erfarenhet. Tack vare möjligheten med bemanning så vågar många företag hyra in personal, som sedan blir anställda av företaget efter en tid. I väldigt många fall väljer företagen att anställa en bemanningsanställd när någon annan slutar, då har företaget och individen redan lärt känna varandra och det blir en naturlig lösning. Båda blir en vinnare i det läget. Givetvis finns det mindre seriösa bolag och tyvärr har ju media varit duktiga på att lyfta upp dem som representativa för hela branschen.

Som parentes kan jag nämna att jag via twitter kontaktade Eva Franchell om detta, men hon var ointresserad av att prata med mig. Jag blev bemött med en arrogant attityd av både henne och Ulla Andersson som är ekonomiskt talesman för Vänstern. Det roliga var dock att ett antal andra twittrare klev in till mitt försvar och tyckte att jag blev mycket ohövligt bemött. Vad tror ni svaret blev? Dödstyst..

Jag påstår inte att branschen är perfekt, det finns ett gäng olika saker att förbättra. Däremot påstår jag att de här 135 000 jobben inte hade varit lika många om inte branschen hade funnits. Motståndarna till branschen hävdar att de ändå hade funnits, men till det säger jag bara en sak – Det finns inte en möjlighet! Varje företag består av människor och enligt Mazlows behovspyramid är människans mest grundläggande behov (bortsett rent fysiska), trygghet. Tack vare möjligheten att hyra in personal, känner sig företagen tryggare, de vågar överanställa lite extra för att möta kommande behov och de törs också ta in lite yngre människor som får jobba sig uppåt. Det blir en naturlig brygga in på arbetsmarknaden. Dessutom har många företag i Sverige utländska ägare som är vana vid bemanning. De är vana vid att ha en majoritet egna anställda och en liten del för att kapa toppar, semestrar eller ha en större flexibilitet vid extra stort tryck. Bemanningsbranschen fyller idag en viktig funktion på arbetsmarknaden och jag hoppas innerligt att Ulla och Eva kommer att läsa på lite mer innan de uttalar sig nästa gång. Politikerförakt skapas av inkompetens, arrogans och dålig förankring i verkligheten. Hoppet är det sista som överger människan – därför hoppas jag att även de kan läsa på och ändra sin inställning.

Ibland ställer jag mig själv frågan – Varför driver jag ett bemanningsföretag? Vissa dagar känns det verkligen hopplöst, man jobbar med människor i båda ändarna. I ena änden har man en kandidat att ta hänsyn till och i andra änden finns en kund att tillgodose, däremellan sitter man själv och försöker att blidka samtliga parter. Alla som nån gång anställt en människa vet hur svårt det är, att driva ett bemanningsföretag är att ställas inför den utmaningen – varje dag!

Vi är alla människor, med drömmar, önskemål, förhoppningar och viljor. Vi vill alla ha ett liv som innehåller glädje, värme, kärlek och en utveckling som individer. Någonstans inom oss alla finns en förhoppning om att lyckas, att vakna på morgonen och bara känna oss lyckade och älskade. Men lycka är något som är väldigt individuellt, så är också definitionen av det. Alla är vi unika i vår egen värld, alla har vi våra egna vägar och mål. Vad vi strävar efter varierar ofta över tid, vilket gör det hela ännu mer svårdefinierat. När vi inte ens själva förstår oss alla gånger, hur ska då nån annan förstå oss?

Att jobba med bemanning och rekrytering är många gånger det absolut bästa som finns, men ibland är det också det jobbigaste som finns. Varje lyckad rekrytering är en fantastisk känsla, då har någon fått ett jobb, förhoppningsvis är det ett jobb man verkligen vill ha. Kanske är just det jobbet början på ett nytt liv, med nya vänner, utveckling och t.o.m kärlek. Det är fortfarande väldigt vanligt att vi träffar på vår kärlek på jobbet och då blir det nya livet verkligen en livsförändring. Men för varje person som får ett nytt jobb, går det ett antal besvikna människor, som hade drömt om just det jobbet. Det är aldrig kul att behöva tala om för någon att de tyvärr inte fick jobbet. Jag har själv varit på den sidan och känslan av ett nej är alltid lika tung. Att jobba med bemanning och rekrytering är en bra skola att lära sig ge negativa besked, det är inte konstigt att majoriteten i detta yrket är beteendevetare. 

Att jobba med bemanning och rekrytering innebär också en annan utmaning – man är ständigt en mellanhand. På andra sidan bordet finns alltid en kund, som förhoppningsvis vet vad de söker. Alltför ofta vet de tyvärr inte det, ofta blir det ett parerande mellan viljor, känslor, tankar och funderingar. I början av varje uppdrag försöker man tydligt ringa in vad det är som kunden söker, sen börjar jobbet, att agera utifrån dennes tankar, att sätta sig in i kundens kläder och att förstå hur de resonerar. Det är inte lätt, det gäller att vara lyhörd, att höra det som sägs mellan raderna. En stor del i hela processen är återkoppling, att man har en kund som prioriterar uppdraget och agerar på varje kandidat. Att en rekrytering drar ut på tiden, beror tyvärr alltför ofta på att kunden inte återkopplar på kandidaterna. Som bemanningsföretag slits man mellan en kandidat som mailar eller ringer och givetvis undrar hur det går, samtidigt som man vet att kunden har 1000 saker på sin ”to-do list”. Här försöker man ligga på sin kund, givetvis på ett snyggt sätt, man vill inte vara alltför påstridig. Samtidigt vet man att nästan alla kandidater som söker jobb ofta söker flera jobb samtidigt. Det innebär att en dimension till kommer in och det är timing. Vem vågar att tacka nej till ett jobberbjudande som ligger på bordet? Även om det jobbet kanske är nr 2 på listan, så är ett faktiskt erbjudande något man inte törs säga nej till. I stort sett alla kandidater resonerar ”hellre en fågel i handen än tio i skogen” vilket är fullt naturligt. 

Det har hänt mer än en gång att jag önskat att jag jobbat med produkter istället för människor. Å andra sidan är det just kicken man får när en rekrytering går i lås, när en person får ett jobb och man själv är den som får ge beskedet. Jublet i telefonen är många gånger det som är hela grejen, att man faktiskt varit med och förändrat en människas liv, det är obetalbart! Att jobba med bemanning och rekrytering är ett ständigt sökande efter ”rätt människa”, vad nu det är? För det som är rätt för ett företag kan vara fel för nåt annat, det handlar inte bara om kompetens, det handlar även om kemi, personlighet och gruppdynamik. Den där ”rätta personen” kan i de allra flesta fall vara en mängd olika personer, det gäller bara att vara öppen, våga se möjligheten och ibland faktiskt chansa. Många gånger kan det i efterhand visa sig, att den man från början var osäker på, i slutänden visade sig vara den bästa rekryteringen. Det är en ständig balansakt att driva bemanning och rekryteringsföretag, det gäller hela tiden att vara på tårna och tillgodose människor i båda ändarna.

Förutsättningen för att lyckas inom rekrytering och bemanningsbranschen är oändligt mycket större om man har stort tålamod, förståelse, inlevelseförmåga och passionerat brinner för människor. Man måste förstå att människor ständigt förändras, att det som var aktuellt igår inte längre är intressant imorgon och att tillfälligheterna många gånger spelar in. Att jobba med människor som huvudsyssla är ofta väldig givande, det är intressant och man lär sig ständigt nya saker. Att vara nyfiken är en väldigt bra egenskap, att ställa frågor är det absolut bästa sättet att lära sig förstå. Om någon frågade mig om varför jag valde just bemanning och rekrytering skulle nog svaret bli – Jag är oerhört nyfiken!