Under snart 7 års tid har jag träffat rekryterande chefer ute på företag. Jag har säkert haft ett snitt på 2-3 möten  i veckan under alla dessa år och det är sällan 2 möten har varit lika varandra. Skälen till att mötena varierat är egentligen ganska enkla, det har oftast varit olika människor som jag träffat och den enda gemensamma nämnare som funnits mellan dessa möten är just den – de är alla människor, där slutar oftast likheten.

När man i Hr kretsar diskuterar rekrytering dyker oftast kompetensbaserad upp som ett vanligt förekommande ord. Många väljer gärna att ställa kompetensbaserad rekrytering i motsatsförhållande till andra typer av rekryteringsmetoder. Kompetensbaserad rekrytering bygger i grunden på att använda systematiska metoder för behålla en objektivitet och rättvisa. Kompetensbaserat bygger också på att vara systematisk, pragmatisk och att i största möjliga mån undvika magkänslorna. För att lyckas rekrytera kompetensbaserat krävs dock noggranna förberedelser gällande profilbeskrivning, kartläggning över vilka kompetenser som krävs och dessutom behöver man oftast tillfoga ett test för att verkligen mäta huruvida dessa matchar kriterierna.

Jag köper tanken med kompetensbaserad rekrytering, jag köper även att det funkar inom vissa yrkesområden. Ska man jobba med exempelvis programmering, som jurist, läkare eller pilot blir självklart kompetensen överordnad. Ska personen dock jobba med försäljning, service, eller som chef, då anser jag att det personliga blir oerhört mycket viktigare. Att människor inte trivs på ett jobb beror oftast på en dålig chef, ibland är det arbetsuppgifterna eller kollegorna, men oftast är det chefen som är boven i dramat. Visst kan chefen kunna precis allt som finns att kunna om jobbet, men kan du inte hantera olika typer av människor spricker det ändå. Visst, kompetensen kanske är ledarskap tänker ni nu, men hur mäter man kompetens i att hantera olika typer av människor, stress, arbetsuppgifter och komplicerade situationer som uppstår i sista sekund? Hur får man in 75 olika kompetenser i en profil och sedan i en annons?

I min värld handlar rekrytering om så mycket mer, det handlar väldigt mycket om att hitta rätt person, att hitta den med engagemang, nyfikenhet och rätt inställning. Det handlar om att kika på företaget, gruppen, arbetsuppgifterna och göra en sammanvägd bedömning. Människor kan blomma ut i rätt omgivning, precis som de kan slockna i fel omgivning. Bara för att man lyckats på sitt förra jobb, innebär det inte att det kommer att gå bra i nästa. Jämför med idrottstränare, hur de kan lyckas uträtta stordåd med ett lag och när de sen byter klubb så går det käpprätt åt h-e. Är det fel på deras kompetens? Jag tror inte det, utmaningarna är fler än så. En duktig rekryterare är en person som är passionerat intresserad av människor, som har genomfört en mängd intervjuer och som lärt sig se tecken hos människor. Man kan många gånger jämföra en duktig rekryterare med en duktig säljare, de måste både kunna läsa människor. De måste också ha genomfört många möten, kvantitet leder till kvalitet, det är bevisat.

Trender har genom alla tider kommit och gått, så är det nu och så kommer det att förbli. Det är evolutionen, vi är människor och vi utvecklas över tid. I min värld handlar det om att både titta på kompetens och personlighet, men skulle jag behöva välja så hade jag valt personlighet. En person som är duktig på att ge energi, som får människor att må bra och växa, kan många gånger höja en hel grupp. En dålig rekrytering kan kosta hur mycket som helst. Jag har träffat företagsledare som berättat såna skräckhistorier, där de gjort felrekryteringar som till och med kunnat kosta dem hela sina företag. Så sent som förra veckan träffade jag ett bolag med över 100 anställda, där antalet felrekryteringar var så ödesdigert att det höll på att sätta bolaget på obestånd.

För den som gillar människor är rekrytering väldigt roligt. Det är omväxlande, spännande, utmanande men också frustrerande. Det finns inget facit, det handlar alltid om nån form av sannolikhetsbedömning, 100% säkerhet finns inte. Det handlar om att komma så nära som möjligt, att sortera ut så många potentiella felkällor som går samtidigt som det gäller att försöka passa in så många pusselbitar som möjligt. Det är också det som skiljer en person som jobbar professionellt med detta från någon som bara gör det ibland. Givetvis kan alla ha tur och även en viss talang, men för att verkligen hitta rätt flera gånger krävs det skicklighet. En duktig hantverkare vet vad de gör, rekrytering är även det ett hantverk som kräver precision och noggrannhet. Det är många gånger lätt att glömma det och jag lovar en sak, det är vanligt. Snålheten vinner många gånger över visheten, men det kan kosta mycket i slutänden. Oavsett metod, låt oss enas om en sak – människor är unika, så länge viljan och inställningen finns kan vi oftast lära oss!

Ibland ställer jag mig själv frågan – Varför driver jag ett bemanningsföretag? Vissa dagar känns det verkligen hopplöst, man jobbar med människor i båda ändarna. I ena änden har man en kandidat att ta hänsyn till och i andra änden finns en kund att tillgodose, däremellan sitter man själv och försöker att blidka samtliga parter. Alla som nån gång anställt en människa vet hur svårt det är, att driva ett bemanningsföretag är att ställas inför den utmaningen – varje dag!

Vi är alla människor, med drömmar, önskemål, förhoppningar och viljor. Vi vill alla ha ett liv som innehåller glädje, värme, kärlek och en utveckling som individer. Någonstans inom oss alla finns en förhoppning om att lyckas, att vakna på morgonen och bara känna oss lyckade och älskade. Men lycka är något som är väldigt individuellt, så är också definitionen av det. Alla är vi unika i vår egen värld, alla har vi våra egna vägar och mål. Vad vi strävar efter varierar ofta över tid, vilket gör det hela ännu mer svårdefinierat. När vi inte ens själva förstår oss alla gånger, hur ska då nån annan förstå oss?

Att jobba med bemanning och rekrytering är många gånger det absolut bästa som finns, men ibland är det också det jobbigaste som finns. Varje lyckad rekrytering är en fantastisk känsla, då har någon fått ett jobb, förhoppningsvis är det ett jobb man verkligen vill ha. Kanske är just det jobbet början på ett nytt liv, med nya vänner, utveckling och t.o.m kärlek. Det är fortfarande väldigt vanligt att vi träffar på vår kärlek på jobbet och då blir det nya livet verkligen en livsförändring. Men för varje person som får ett nytt jobb, går det ett antal besvikna människor, som hade drömt om just det jobbet. Det är aldrig kul att behöva tala om för någon att de tyvärr inte fick jobbet. Jag har själv varit på den sidan och känslan av ett nej är alltid lika tung. Att jobba med bemanning och rekrytering är en bra skola att lära sig ge negativa besked, det är inte konstigt att majoriteten i detta yrket är beteendevetare. 

Att jobba med bemanning och rekrytering innebär också en annan utmaning – man är ständigt en mellanhand. På andra sidan bordet finns alltid en kund, som förhoppningsvis vet vad de söker. Alltför ofta vet de tyvärr inte det, ofta blir det ett parerande mellan viljor, känslor, tankar och funderingar. I början av varje uppdrag försöker man tydligt ringa in vad det är som kunden söker, sen börjar jobbet, att agera utifrån dennes tankar, att sätta sig in i kundens kläder och att förstå hur de resonerar. Det är inte lätt, det gäller att vara lyhörd, att höra det som sägs mellan raderna. En stor del i hela processen är återkoppling, att man har en kund som prioriterar uppdraget och agerar på varje kandidat. Att en rekrytering drar ut på tiden, beror tyvärr alltför ofta på att kunden inte återkopplar på kandidaterna. Som bemanningsföretag slits man mellan en kandidat som mailar eller ringer och givetvis undrar hur det går, samtidigt som man vet att kunden har 1000 saker på sin ”to-do list”. Här försöker man ligga på sin kund, givetvis på ett snyggt sätt, man vill inte vara alltför påstridig. Samtidigt vet man att nästan alla kandidater som söker jobb ofta söker flera jobb samtidigt. Det innebär att en dimension till kommer in och det är timing. Vem vågar att tacka nej till ett jobberbjudande som ligger på bordet? Även om det jobbet kanske är nr 2 på listan, så är ett faktiskt erbjudande något man inte törs säga nej till. I stort sett alla kandidater resonerar ”hellre en fågel i handen än tio i skogen” vilket är fullt naturligt. 

Det har hänt mer än en gång att jag önskat att jag jobbat med produkter istället för människor. Å andra sidan är det just kicken man får när en rekrytering går i lås, när en person får ett jobb och man själv är den som får ge beskedet. Jublet i telefonen är många gånger det som är hela grejen, att man faktiskt varit med och förändrat en människas liv, det är obetalbart! Att jobba med bemanning och rekrytering är ett ständigt sökande efter ”rätt människa”, vad nu det är? För det som är rätt för ett företag kan vara fel för nåt annat, det handlar inte bara om kompetens, det handlar även om kemi, personlighet och gruppdynamik. Den där ”rätta personen” kan i de allra flesta fall vara en mängd olika personer, det gäller bara att vara öppen, våga se möjligheten och ibland faktiskt chansa. Många gånger kan det i efterhand visa sig, att den man från början var osäker på, i slutänden visade sig vara den bästa rekryteringen. Det är en ständig balansakt att driva bemanning och rekryteringsföretag, det gäller hela tiden att vara på tårna och tillgodose människor i båda ändarna.

Förutsättningen för att lyckas inom rekrytering och bemanningsbranschen är oändligt mycket större om man har stort tålamod, förståelse, inlevelseförmåga och passionerat brinner för människor. Man måste förstå att människor ständigt förändras, att det som var aktuellt igår inte längre är intressant imorgon och att tillfälligheterna många gånger spelar in. Att jobba med människor som huvudsyssla är ofta väldig givande, det är intressant och man lär sig ständigt nya saker. Att vara nyfiken är en väldigt bra egenskap, att ställa frågor är det absolut bästa sättet att lära sig förstå. Om någon frågade mig om varför jag valde just bemanning och rekrytering skulle nog svaret bli – Jag är oerhört nyfiken!

Kan detta bli entreprenörskapets år?

On 21 januari, 2014, in Bemanningsbranschen, by stefan
0

Nu har det gått ett par veckor på 2014, mitt andra år med Next u. Året har börjat lite olyckligt, då jag lyckades med att nästan skära av mig långfingret på vänster hand. Är nu inne på tredje veckan med lindat finger, dock har jag äntligen tagit väck det stora bandaget. Fick en fantastiskt bra och vass kniv i julklapp, det höll på att kosta mig ett finger. Har ett gäng stygn, men kommer förhoppningsvis slippa men, när det väl har läkt ihop. Har därför av naturlig anledning inte kunnat blogga, då allt tar så evinnerligt långt tid när man bara kan använda en hand.

Nu har vi på Next u avverkat vårt första hela verksamhetsår, vilket känns bra. Resan är en ständig påminnelse på hur mycket det finns att lära sig. Rekrytering och bemanningsbranschen är en oerhört konkurrensutsatt bransch, det finns drygt 1000 bolag som slåss om kakan. Det innebär att man ständigt måste vara på tårna och försöka att ligga steget före. Det handlar inte bara om att förnya sig och se till att ens tjänst ligger i framkant, man måste också jobba med sina sociala nätverk och bygga nya relationer. Rekrytering och bemanning kan i mångt och mycket vara en av de branscher som kräver störst nätverk och bäst uppbyggda relationer. I början på 2010 insåg jag att detta förmodligen skulle kunna vara en av flera nyckelfaktorer till att lyckas, därför satsade jag hårt på att dels starta denna bloggen, men även öppna ett twitterkonto samt starta upp sidor och grupper på Facebook och Linkedin. Idag kan jag summera en bit över 2000 följare på Twitter, en Facebookgrupp med över 500 personer och ca 1000 kontakter på Linkedin. På den här bloggen har jag haft över 100 000 personer genom åren och i snitt är det ett antal tusen som läser varje inlägg, det är väldigt kul! Skulle jag summera antalet timmar jag lagt på sociala medier, hade det inte varit nån kul läsning dock, har postat över 48 000 tweets och vet inte hur många blogginlägg, Fb inlägg eller Linkedinlägg, men det är garanterat ett gäng. Förmodligen har jag gjort alla fel man kan, framförallt eftersom jag inte kan något om programmering eller hur man jobbar med länkar etc. Jag kan bara konstatera att jag är en riktig amatör, dock med extraordinär envishet och ett brinnande engagemang som kompensation.

Inför 2014 har jag dock satt upp några mål att jobba mot, dels ska jag bilda en ordentlig styrelse för Next u, men jag ska också se till att skapa en bra och stabil plattform att jobba ifrån. Vi kommer under året att växa och till hösten räknar jag med att ha en säljorganisation redo. Det känns kul att vara entreprenör, men det är också väldigt jobbigt. Nackdelen med att äga bolaget själv är att jag saknar ett bollplank, någon jag kan ringa anytime och bara säkerställa ett beslut eller bara få bekräftelse på att jag tänkt rätt. Samtidigt är det väldigt skönt att vara sin egen, då jag kan fatta alla beslut själv. Som i allt annat finns det + och -. Tyvärr blir jag ibland lite nedslagen när jag politiskt ser hur de resonerar gällande svenskt entreprenörskap. I stort sett samma regler gäller för bolag med få anställda som med 1000 anställda, det finns väldigt få undantag. Detta är något jag dryftat med andra entreprenörer och de tycker likadant. Man får tänka efter ordentligt innan man väljer att göra en större investering. Vi valde att göra en stor investering 2013, då vi skapade vår unika portal, responsen från våra kunder och de bolag jag presenterat den för har varit ett gemensamt – WOW!

Den här årstiden är ju inte den roligaste, samtidigt känns den perfekt för att skapa ett bra och framgångsrikt bolag. Nu är det ett antal månader där man har tid att fokusera på försäljning och tillväxt, då gäller det att ta tillvara på tiden. Vill man lyckas handlar det bara om en sak nu, det är stenhårt jobb med stort fokus på försäljning. Det finns inga genvägar, det handlar om att lyfta luren, boka möten och åka ut och presentera sin tjänst, i mitt fall – varför man som företag ska använda Next u inom rekrytering och bemanning. Vi har en unik produkt, än så länge finns det inget annat rekrytering eller bemanningsföretag som använder sig av videopresentationer fullt ut på det viset vi gör. Vi har fått en bra affärsmässig start på 2014, nu gäller det bara att spinna vidare på det. Skälet till den bra starten är att några kunder visat sig vara referenser och rekommenderat oss till andra kunder, sånt blir man väldigt glad över. Det om något ser jag som en bekräftelse på att vi gör rätt saker. Just nu står vi lite överbemannade på rekryteringssidan, det gör å andra sidan att vi har hög leveranskapacitet, vilket kanske är anledningen till att vi ”peppar peppar” har så nöjda kunder. Nu ska dock jag se till att mina rekryterare får bekänna färg genom att jag ska dra in en mängd nya kunder, men det tror jag att de kommer att uppskatta 🙂

Nu är det upp till bevis – Kommer 2014 bli entreprenörskapets år? Jag ska åtminstone dra mitt strå till stacken, det lovar jag!

 

 

 

Under ett antal års tid har jag läst om hög ungdomsarbetslöshet och hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Att de sk trösklarna in är alldeles för höga, att utbildning är nyckeln och att bolagen endast vill ha de största talangerna. Detta är vad media dagligen basunerar ut, det är idag en sanning om man slår på teven, lyssnar på radion eller läser tidningen. Alla vill ha en trygg tillsvidareanställning där man vet att det trillar in en stabil lön på kontot den 25.e. Detta är vedertaget och samtliga politiker oavsett block eller färg är mer eller mindre ense om detta.

Min egen erfarenhet, efter att ha drivit rekrytering och bemanningsföretag i drygt 6 år, ser en smula annorlunda ut. Det är långt ifrån alla ungdomar som idag vill ha en tillsvidareanställning, man kan många gånger ha ett antal olika extrajobb. Man vill inte ”tillhöra” endast ett företag, man vill gärna ha sin frihet, jobba på sina villkor och varför måste kontorstiderna se ut idag som de gjorde för 50 år sen? Stereotypen för arbetsmarknaden ser idag annorlunda ut än den gjorde för bara 5-10 år sen, det är bara inse att kommande generationer förväntar sig något mer, något annorlunda. Givetvis inte alla, men en allt större andel ser flexibilitet som naturligt. Man är uppväxt med att spela spel med kompisar från hela världen, där kompisarna befinner sig i olika tidszoner. För oss som är födda på 70-talet eller tidigare blir det många gånger obegripligt, men jorden snurrar och tiderna förändras.

När vi läser CV.n är det långt ifrån ovanligt att se en person på 25 år som haft ett 10-tal arbetsgivare. Man har själv valt att säga upp sig från de flesta av dessa ställen då man inte riktigt fick den utveckling man själv ville ha. Vi märker också att flera väljer att tacka nej till ett jobb, många gånger med en rätt tunn motivering, ”det kändes inte rätt” är inget ovanligt. Samtidigt styrs Sverige av företagare som i de flesta fall passerat 40 år, inte konstigt att det ibland krockar. Företagen försöker upprätthålla sina regler och policies samtidigt som det kommer in en ny skara som gärna utmanar dessa. Jag har sett fler än 1 chef som kliat sig i huvudet, många gånger helt oförstående.

Till detta kommer fackförbunden med LO i spetsen som desperat vill reglera arbetsmarknaden, de har krav på heltid och de tycker många gånger att bemanningsföretagen är paria som förstör svensk arbetsmarknad. De kämpar med näbbar och klor för att upprätthålla en reglerad arbetsmarknad med regler som många gånger har passerat bäst-före-datum för flera år sen. Via nätet verkar vi på en alltmer globaliserad marknad, med kortare cykler, andra öppettider och ändrade beteenden. Att desperat försöka kämpa emot, är egentligen meningslöst, det handlar snarare om att parera, förändra och utvecklas utifrån hur verkligheten förändras – och tro mig, det gör den!

Givetvis ska vi fortsätta kämpa för att bibehålla regelverk, värna den svenska modellen och inta en ödmjuk inställning till något som byggt Sverige under många decennier. Samtidigt är det viktigt att plocka med oss lärdomarna från historien och använda oss av dessa för att skapa nya regler och strukturer. Såna som är anpassade för dagens arbetsmarknad, en marknad som kräver snabbare anpassningsförmåga för att fortsätta vara framgångsrik. Jag som dessutom är politiskt intresserad, som aktivt brukar följa debatter och artiklar som skrivs, blir många gånger bedrövad av den information som kommer fram. Jag har sagt det förut och med en dåres envishet kommer jag alltid att hävda det – Politiker skapar inte jobb, de skapar förutsättningar för företag att anställa och på så sätt växa. Att hävda att man med olika slags garantier ska fixa riktiga jobb köper jag inte. Lönen till varje anställd betalas av någon som köper ett företags produkter/tjänster, det är grunden för företagsamhet. Såvida man inte ser landsting/kommuner eller stat som nav i en ekonomi.

Eftersom jag valt att ge mig in på entreprenörskapets bana, måste jag, såvida jag vill lyckas, förhålla mig till verkligheten. Jag kan ha mängder av åsikter om det mesta, men faktum kvarstår, saker och ting förändras och jag som företagare måste köpa läget. Det innebär bland annat att se till att anpassa vår verksamhet till hur utvecklingen förändras. Jag måste inse att de som idag vill ut på arbetsmarknaden, många gånger kräver något annorlunda. Det är inte alls säkert att de vill ha de erbjudanden som står till buds, så är det. Min uppgift är att prata med våra kunder om detta, att få dem att våga chansa, att tänka utanför boxen och se lite annorlunda på saker o ting. Man kanske inte behöver ha x antal års erfarenhet av en viss bransch, man kanske inte behöver ha jobbat med en viss tjänst. Alla behöver inte vara ”topptalanger”, det finns oerhört många därute som faktiskt kan bli ryggraden, trotjänare som kommer in till jobbet varje dag, som ger energi till sina kollegor och som är nöjda med att ha en viss tjänst. Sen finns det ett antal som kommer att vilja gå vidare efter ett tag, som tröttnar och som vill känna på nåt nytt. Antingen går man internt eller så går man vidare externt. Jag tror inte vi löser ungdomsarbetslösheten med lag om heltid, jag tror snarare att vi behöver få företagen att våga chansa på att anställa unga med risk för att de vill vidare efter ett tag. Framtiden är inte regleringar, framtiden är flexibilitet – på riktigt.

Många företag använder sig idag av rekryteringsföretag. Skälet för de allra flesta är begränsningen av tid men även en begränsad kompetens. Rekryteringsföretagen skall trots allt vara specialiserade på just rekrytering. Ett problem som många gånger kan uppstå, är övertron på hur rekryteringsföretaget kan hitta människor som har speciell begåvning, en social kompetens, rätt bakgrund och som accepterar de villkor som bolaget sätter upp. I flera fall kan de krav som eftersträvas vara orimliga, framförallt när det gäller positioner som är av lite mer generell karaktär.

Vad är det som säger att man behöver ha jobbat med försäljning inom en viss bransch för att kunna lyckas? Varför måste man ha suttit i en kundservice för att kunna leverera bra service till människor? Varför måste man ha erfarenhet av ett visst system när man ska administrera? Dessa frågor är i högsta grad relevanta. Idag hoppar allt fler mellan olika branscher, det finns en större nyfikenhet på olika jobb samtidigt som behovet av trygghet verkar vara mindre, åtminstone i den yngre generationen. Detta gör att många CV.n idag ser annorlunda ut, det är fler korta anställningar i olika branscher. Man väljer att pröva sig fram, testa på lite mer för att så småningom landa i ett jobb där man trivs bra.

Detta rimmar dock sämre med den efterfrågan som finns hos många företag. De lever många gånger kvar i den värld där man har många års erfarenhet inom branschen, man har jobbat med liknande arbetsuppgifter och helst ska man ha en viss kännedom om de system bolaget jobbar i. Om man som företag anställer någon/några per år, är det svårt att hålla sig uppdaterad över hur arbetsmarknaden förändras och hur många personers CV ser ut. Man kommer att se mer av kortare anställningar, branschbyten och jobb inom olika tjänsteområden. Detta ligger också i linje med att bemanningsbranschen växt sig allt starkare och allt fler har jobbat som konsulter under längre tid. Bemanningsbranschen står årligen för drygt 100 000 jobb och det har den gjort under ett antal år, vilket givetvis sätter sina spår i många människors CV.

Som företag måste man i allt högre grad våga anställa utanför ”boxen”, dvs våga tänka i nya banor. Man måste våga se personen i högre grad, satsa mer på engagemang, vilja och inställning. En person med rätt attityd och vilja kan i de flesta fall lära sig på relativt kort tid och utväxlingen för bolaget kan bli större om man vågar lyfta in lite nya tankar. En person utan ”rätt” bakgrund har givetvis en något längre startsträcka men uppsidan är många gånger att man dels kan forma personen utifrån hur bolaget vill ha det, samt att man även kan få in annan kunskap i bolaget. En person med flera olika arbetsgivare och uppdrag i bagaget, har förmodligen skaffat sig andra erfarenheter som kan vara värdefulla.

Ett rekryteringsbolag kan inte trolla fram den rätta kandidaten, däremot kan man vara ett bollplank till bolaget när de ska anställa. Man kan ifrågasätta varför alla måsten finns och få bolaget att tänka lite annorlunda. Som rekryteringsföretag ska man ligga i framkant och hålla sig uppdaterad om arbetsmarknaden, man ska fungera som en termometer och veta vilka alternativ som finns för att matcha in rätt person. Ett samarbete med ett rekryteringsföretag ska kännas smidigt, det ska förenkla och det ska i slutänden ha berikat företaget. Varje anställning skall givetvis vara lönsam för bolaget, i annat fall är det ett misslyckande. Som inköpande företag av rekryteringstjänster skall man vara tydlig med hur rekryteringsföretaget hittar sina kandidater, varför de är bättre på att attrahera dem än bolaget själv, hur de identifierar och hittar personer man själv inte hittar. Rekryteringsföretaget skall helt enkelt vara betydligt vassare än bolaget själv på att hitta rätt personer, i annat fall är det bortkastade pengar.